— Begrafning. I söndags afton försiggick i Södertelje kyrka t. d. envoygens frih. Eugåne von Stedingks jordfästning, som förrättades af kyrkoherden Lagerholm, hvilken höll ett vackert tal och i värdiga och varmhjertade ord erinrade om den aflidnes förtjenster samt hans många vänners saknad. Af de verser, som vid tillfället utdelades, författade af hr Wijkander, meddela vi följande: : Öfver ditt väsen låg en luftig slöja, Väfd af behbagens och det godas genier; Vänskap och kärlek i de rika vecken Trifdes så gerna! Guld fanns på botten, ej blott ytan glänste; Räckte Du handen, var det ärligt menadt, Mannen stod alltid bakom gifna ordet, Rustad till striden. Ack, hur ditt bjerta, hur ditt varma bjerta Högt för det sanna, för det sköna klappat! Klart i det tempel, som Du troget vårdat, Strålar ditt minne! Ovän gick stundom ock på dina vägar, Länge dock aldrig — tv om Dis han mötte.