löpgrafvarne sträct. sig utåt hela detta fält; kan-, ske äro femtio lik i en graf en riktig berkkning.! Men i en, som ligger midt emot den franska högra flygeln vid S:t Privat, äro 2500 lik begrafoa, och at dem endast 25 fransmän. Om man ranitiplicerar 2500 med 10, skall man få en approximativt korrekt uppsiit på döda tyskar ensamt vid Graveiotte. Denna beräkning stöder sig på tysk auktoritet, eller, rättare segdt, på nifter, som lemnats af preussiska soldater, hv uppsigtea öfver grafvarno. Möjligen gingo, säger korrespondenten, en fjerdedel rillion if förlorads på ömse sidor under det senaste kriget genom svärdet, sjukdomar och åtskilliga andra orsaker. — Den senaste branden i Paris är, anmäler Opinion nationale, ea obetydlighet mot den, som härjade London år 1666. Elden kom lös den 13 September nämnda år och anställde de förfårligaste förödelser. Under de tre dagar branden rasade förstörde den 89 kyrkor, bland dem kate äralen, stadshuset, 13,200 privata bus, hvilka bildade 60 gator, 26 stora magasiner och ett betydligt antal biblioteker, 8 skolor, 8 sjukhus samt stätliga hoteller. Etter ella dessa förödelser slocknade elden af sig sjelf. På det stäile, der eldsvådan började, har en koloon blifvit upprest, hvilken är 183 fot hög. Den hvilar på en fotställning af 33 fots höjd och 19 fot G wum i fyrkant. Hutvudragaden är prydd med ea baarelief i marmor, der skulptören har framställt å ena sidan husens förstöring af elden, å den andra deras återuppbyggande. Åtskiliiga allegoriska figurer försköna denna kompositition, i bvars midt man ser Carl II, till hvilkea planen till stadens åreruppbyggande framlemvas. I sockelos fyra hörn äro fyra sslamandrar skuipterade; spetsen krönes af en stor bronsvas, ur hvilken lågor uppstiga. Christopher Wren, en arkivekt på den tiden, inemnade till parlamentet en plan till stadens återuppbyggande, hvilsen upptog långa och breda gator, afskurna räta vinklar, samt utiast till kyrkor, torg och offentliga mouumenter med vacker belägeatet. Om denna plan bade satts i verket, skulie London ha blifvit de moderna städernas drottning. Men två pa bjidade nig, det ena adopterade en del af den nya planen, det undra höll sig vid den gamla. Staden London blef solidare och mer regelbunden än före branden, men släppte ur händerna tillfället att tjena til modeil f ropas alia städer.