traskande mot grenadiererna, i tanke att det var en snan afdelning af jönköpingarne han hade för sig. Framkommen och tillspord om sitt årende, berättade ban, att han af herra derborta hade fått I uppdrag att tega reda på hvar grenadiererna höllo till. Han redogjorde ganska noga för ställning och styrka der borta, men då ban ville aflögsna sig för att fullgöra sitt obpdrag, blef ban anhållen, och först då blef det klart för honom, att ban var i fiendens våld och hade tjenat honom i stället för sina vävner. — Forntida bröllopsdrägten Om man ka star en blick tillbaka på de Bröllopsdrägter, sor burits af suveräner och årottningar i England och andra länder, ända till slutet ar 18:de ärbundradet, finner man — anmärker engelska tidskrifter Oursown fireside — att prakt och tdyrbarhet ef tersträfvades före smak och elegans. Det berättas, att Marie Josefs af Sachsen drägt vid hennes förmälning med Ludvig daupbin, Ludvig XV:s son. vägde 60 marker, och denna tunga drägt fick bor bära hela dagen. Prinsessan Johanna af Navarrs svar vid sin förmälning med hertigen af Cieve klädd i en klädning af kläde och guld, tätt besatt med javeler; en hertiglig krona af dis manter omgaf hennes unga panna, och släpet Rh hennes klädning var kantadt med hermein. Fast besluten att göra det yttersta mot stånd, hon förmådde, förklarade den olyckliga bru den sig omöjligt kunna gå med denna tunga utstyrsel, och hon släpades fram till altaret af kar dinal de Montmorency. Slöjor utgiorda en del a brudklädseln i slutet af 12te århundradet. Berengaria bar på sitt bröllop med Richerd Lsjopbjerta en genomskiniig slöja i form af en spansk mentilla, med ett praktfullt diadem af dismanter upptill ech kantad med fleurs de lys. Forntidens bröllop bade dock ett företräde framför nutidens, nemligen männens drägt, hvilken betydligt förhöjde glansen. Såsom exempel kan anföra: Richard Lejonbjertas på hans bröllopsdag. Har bar en rosenröd satinstunica med bälte omkring lifvet; mantel af ravdigt silfvertyg, broderad mer siifverhaifmånar; svärd af fint damasceradt ståj med saste af guld och skida af silfver. På buf vudet bar ban en rosenröd barrett, broderad i gud med djurfigarer. Den vackra Isabella af Angou leme bar på sitt bröllop tre klädningar at fin! linne, en skarlakansröd klädning och en pels. Er forntida författare beskrifver sålunda Katarinas a Arrägovien bufvudbonad vid hennes förmälning med hertigen af York (sedermera Henrik VIII i Eng land): Den förunderliga olikbeten i landet Spaniens drägt bör beskrifvas. Bruden bar på sitt hufvud, då hon förmäålde sig, en hufva af hvitt siden, kantad med guid och perlor till en bredd af 5 tum, hvilken skyide större delen af hennes ansigte och person Han tillägger derefter: Hennes kladning var mycket vid, både ärmar och lif sydda med många veck, och nedanför midjan höllo ett saga ringar ut klädningen från kroppen. Elisabeths, Jakobs I:s dotters, förmålning med Fredrik V, hertig af Baiern, pfalzarefve af Rher, firades med stor pomp och ståt. Sir John Finett, ceremonimästare, beskrifver noggranst de praktfulla drägterna: Dagens rika ståt var utomordentlig, ytrar kau; guld och silfver, placerade på lorders, damers och gentlemens ryggar, voro den fattigaste bördan, ty perlor och dyrbara broderier utgjorde den vanligaste drägten kosamt de kongi. juvelerna voro värderade tul 900.000 t. Bruden var klädd i hvitt (oskuldens sinnebild); hennes yppiga, långa hår föll nedåt hennes rygg. På bufvudet bar bon en krona at rent guld, prydd med aa och diamanter; tolf unga flickor, åtven hvitlådda, buro upp hennes släp, hvarföre man sade, att sbennes passage liknade en vintergata. Under Bin vandring till det kongl. kapellet stöddes Eiisabeth af två ungkarlar — sin bror, prins Carl på bögra sidan, och earlen af Nortbamptor på den venstra. På återvägen eskorterades hon af två gifta adelsmän, hertigen af Lennox och earlen af Nothingham. Alltsedan den tid då giftermål först föreskrefvos, till denna dag, ha bröllop hos de flesta nationer betraktats säsom tillfällen till fester och nöjen. Det fiuns likväl några undan från denna regel. Fru Pfeiffer beskrifver isitt: Besök i det heliga landet ett österländskt bröllop och berättar bland annat: Eiter vigseiceremonien — hvilken alltid försiggår på förmiddagen — måste den unga hustrun den återstående delen af dagen Bista i ett börn af rummet med ansigtet mot väggen. Hon fär icke svara någon, hvem det vara må, som tilltalar henne; ännu mindre är det henne tillåtet att sjelf tala. Denna tys.nads mening är Att föreställa brudens sorg, då hon byter om lefDadssrällning. . — Försigtighetsmått mot teatereldsvådor. Under titeln Yheaterbrande har ibgeniören Aug. Fölsch i Wien utgifvit en skrift, hvari meddelas, ut på de senaste hundra åren mer än 130 teatrar, på de senaste tio nära 50 och ensamt år 1867 icke mindre än 10 blifvit lågorvas rof. Iatressant är tt inhemta, hvilka törsigtighetsmått mot eldsfara, iom vid:agits vid uppförandet af Operohaus. i Wien. Ferutom jerutrådscourtinen, bvilken alla eatrarne ha och som blott uppehåller, men, emedan ien möjligen och sannoikt skule smälta, iogauada totalt begränsar elden (den väger 60 center), fianas i buset vattenrör till en längd af icke nindre än 2, mil. Tått under taket, öfver den akre scenen, fianas tre stora reservoirer med 500 eimer (1 eimer 22 svenska kannor). samt vå smärre öfver sjel:va scenen, likasom ötver saongen med 1500 eimer, således tillsammans 4000 mer. Edfasta rum på ömse sidor skydda släck pgsmanskapet under en eldsvåda. akom loerna, gångarne och kulisserna äro små jerodörar eller sitckniogsluckor, hvilka dölja ändarne af le alltid i beredskap varande spratslängarne. Vid n galarepresentation begagnas ungefär 6000 gasAgor. Iaspektoren kan från källaren släcka beysuingen på scenen, i korridorersa och på alla ndra häll förmedeist särskilda kranar Scenen ar dessutom ett slags eldfast tak af jern och ihået tegel, hvilket bänger uoder byggnadens tak. )et förmår hejda, men ej fullkomligt hämma elen, ty vid stor betta böjer sig jernet, tezalet lossar 0. 8. v. Man har likväl gjort hvad man kunför att bindra eidens spridning. Rättelse. I ett telegram i går står genom felskrifoing, tt ryska kejsar paret ankommit till Fredrikshavn