endast upptagna af några medlemmar af regeringen och tfe parlamentsledamöter af maJoriteten, Men de fylides hastigt, då det blet fråga om att votera öfver en motion af Newdegate, som gick ut på att uppfordra utskotiets ordförande attlemna sin plats, Detta förslag, som var liktydigt med billens förkastande eller uppskjutande på obestämd tid, tillbakavisades ined 154 röster mot 63. Den af regeringen och majoriteten antagna taktiken, ehura frartikallad genom en delsafoppositionens handlingssätt, kan icke annat än beklagas af dem, som sätta aktningen för de partlamentäriska institätioerna öfver partiintressena. Times anmärker, att den allmänna opinionen icke kan hysa särdeles förtroende för lagarne; om de uppgöras vid hemliga partimöten och icke medelst öppen diskussion. Men tidningen anmärker äfven, att en del konservative, hvilka till och med klandras af dem som tillhöra deras eget parti, äro de som först felat, och uppmanar båda partierna att återvända till ett strängare iakttagande af sina skyldigBeter: : : Så snart tories förstått den mot dem riktade taktiken begärde ae att de medlemmar af mejoriteten, som redan framställt ändringsförslag, icke måtte återtaga dem,utan att på förhand tillkännagifva det, på dot minoriteten äfven vid bebof måtte kuana återtaga sina. En diskussion uppstod nu angående frågan huruvida denna fordran var rättmäötig och om ett; framstäldt öndringsförslag kunde återtagas af gin upphofsman ntan husets samtycke. Trots Häftiga interpellationer från några ministerislles sida har mr Fawestt, den radikale deputeraden för Brighton, protesterat mot det af majoriteten fattade beslutet och uftder oppositionens bifallsyttringar förklarat, att rättvisan fordrade att man gaf henne upprättelse 1 detta hänseende, -Mr Gladstone gaf efter för denna anmärkning, på samma gång han sökte rättfärdiga det under påtryckning afl hans politiska vänner fattade beslutet, Sedan Newdegates motion blifvit förkastad, uppstod en låog diskussion angåsnde ett amendement af mr Floyer, som gick ut på bibe-j hållandet af hustings och det offentliga utropandet ef valets utgång med alla de oordningar som ofta åtfölja de engelska valen. Dessa cordbingar voro det förnämsta skäl, som åbaropades mot amendementet. Tillstöd! för detsamma anfördås att ett val, der kandidaten nödgades visa sig offentligen inför sila sioa kommittenter, valmän eller icke-valmän, svara på deras frågor, tacka dem eller er-j känna sig besegrad, till och med utsätta sig för deras angrepp, erbjöd mycket större garantior för uppriktighet än förheredande vale möten, som höllos för slutna dörrar med en kandidat, som endast talads icför sina anhängere, hvilka infdonit sig för att applådera honom, och en kuvgörelse, som tillkännagaf för allmänkoten re na omröstningen. Mr Fioyer, som emellertid tet af dersnt. gjorde afseende på de invändningar, hvilka framställts mot Get gällande syetemet, föreslog att det skole tibåtas den vid valet pre-! siderande emhetsmstnen att uppskjata det, om han förutsåg nägra oordningar eller upp: io p. Men detta förslag undavröjde ingalonda svårighsten och lade i denne embetsmans. hand en alltför godtycklig makt. Vid anstäld votering lörkastades det med 296 :öster mot 113. Eharu de ansenliga majoriteterna vid desza omröstvingar ådagalägga de engelske libersles fasta vilja stt till hvad pris som helst införa : sluten omröstning vid valen, kan dock regeriogen på lårgt när icke redan nu smickra; sig med hoppet att genomdrifva billen. Vid sammanträdet dea 7 dennes framställdes inom sjelfva majoriteten så många invändningar mot de olägenheter, som skulle blitva en följd af det af regeringen föreslagna sättet för kan-. didaternas presenterande, och uttalades en så tyd!ig önskso att vid siden af den slatna omröstningen bibehålla derss offentliga förklaricgar och personliga framträdande inför allmänheten. satt Forster, understatssekreterares, som åtagit sig att försvara billen, sjel! mäste begära diskussionens uppskjatsnde och erkänna, att han för ögonblicket icke såg någon utväg ait genom lagformler lösa de praktiska svårigheter, som uppdagats under disskussionen och som han vid den första uadersökningen icke upptäckt Neuepr. Press skrifver den 7 dennes: I dag föreligga äter tvenne fakta, af hvilka framgår, hvilket vänskapligt förhållande, som på senara tiden kommit till stånd mellan Österrika och tyska riket. Som vi ertara, är det ru definitivt afgjord!, att österrikiska beskickningen i Berlin, skall upphöjas till ambassads rang. Lagförslaget dertill har redan blifvit förelagdt elegasionerna, Dassutom meddelas os3 såscm pålitligt, att forest Bismarck före sin afresa till Varzin för det österrikiska sändebadet nttalat sin varmaste tacksamhet för rikskansleren Beusts tal i riksrådet sen 4 Jali samt ålagt det preusgiska sändebudet i Wien stt yttra sig i deona riktning. Den fallständigaste, entente cordiale eger således rum mellan Österrike och Preussen. Det ssnaste kriget har icke blott förenat Tyskland till ett rike, det her också åstadkommit det idnerligaste samband(!) melian tvenne mellaneurvpeiska stormakter. Auzsburger Allgemeina Zsitungs om den innersta kurians afsigter alltid särdales väl underrättade korrespondent uppgifver, att påfven icke endast förbereder en protest mot Roms anoektsriog af den italienska regerin0 utan ä ven är I begrepy att läxa ett ännu gokument skåda dagens I; fråga om lsgenting mer och infre c sbas, e0 frami