att befria ur fängelserna, och trots de oupphörliga tvisterna rörande skydd för neutral egendom, afgjordes alla dessa ärenden muntligan genom en enda person, som var väl bekant för alla tjenstemänzea i den revelutionära regeringen. En dag vände sig Paschal Gropsset skrittligen till mr Washburne i faEiiljalgelägenheter rörande en tung dam från S:t Lonis i Missouri — det amsrikanska sändebudets hemort — med hvilken Grouässet ämnade gifta sig, såsom det vill synås. Skrifvelsön Var artig och innehöll ingenting om jolitiska saker och mr Washburnö besvarada ei på tngöfär följade sätt: Dear Sir! ag tror mig kunna anskaffa de begärda underrättelserna, och när jag erhållit dem, skall jag öfverstyra dem till er. Detta bref, som anträffats bland Groussets papper, fick tjena såsom bevis för påståendena om mr Washburnes sympatier för kommunen, och dess män. Paristidciogarne förvandlade dei brefstil mycket vanliga, shert sagdt ingenting tydande orden Dear Sif till mön cher ami — sändekodets vänskap hed komnunen var härned afgjord sak och i det lilla brefvets innehåll vädrades ett slags krigskostraband. Uti ifrågavarande protesterande skrifvelse får man också veta åtskilligt om de stridigheter som Washbburne haft med kommunen: Två gånger under kommunens sista månad blef har, på preussiska regeringens begäran, nödsakad att hota med en inmarsch af preussiska armån inom 24 timmar, först: ifall ej kommanen utrymde hars privata bostad; för det andra: om ej till. honom utlemnades fyra tyska bafmlertigietesystrar, som jemto några Systrar från Picpus-klostret blifvit skymfligt släpade till fängelset S:t Låzare. I den protesterande skritvelsen omtalas vidare, att mr ashburne, sedan han en lång tid låtit Paristidningars redaktörer få Iäsa utlåndskå blad. hvilka han ensam i Paris erhöll, biifvit, då Bismäårck sedermera nekade honom att vidare låta pariserredaktörerne få se de utländska bladen; så häftigt anfallen af Paristidningar, ätt de öppheteade klubbarne i Bellsville öppet diskuterade den frågan, huruvida man ej borde uppbränna sändebudehoteliet och döda gändebudet. Mr Washburve lät dock ej af dessa hotelser afskräcka sig från att göra sin pligt. Den aktning han ätnjöt från Vorsaillas-regeriogens sida, det beskydd han skänkte medborgare ur alla obeskyddade nationer hade redan förut framkailat en sådan förbittring hos kommunisterne, att deras hat tog yttreform genom en författningsartikel, som lydde på följas de sätt! Art; 23, Washburns mäste vid dödsstraff -föoryta alla förbindelser Hr Bismarck. Detts stod i den kommunistiska författning, som den 22 Januari, efter analiet på Hötel de Ville, skulle införas! Om också detta slutmeddelande ingenting bevisar, skritver Köln. Z:gs korresgondent ij Lozden, eliter hvilksa vi meddelat detta, emt1 den man ej kan anse det så alivarsamt mepadt, så är dock det öfriga i protesten af den at, att det bör befris mr Washbarne från misstanken att hysa kommunistiska sympas Hiss I engelska underhusets session den 7 Juli förklarade Gladstone, till svar på en interpellation af Norwood rörande handelsfördraget med Frankrikes, att ej några verkliga un-. derhandlingat mellan de begge regeringarne, egt ram, utan blott samtal ifrågan förekommit mellan hr Thiers och lord Lyons i Vers sailles och mellsn lord Granville och franska sändebudet i London. I Frankrike har en lag blifvit antagen?, fortsatta ministern, Psom på vissa importartiklar lägger högre tall än soma afses i handelsfördraget at 1860 och i allnänbet innehåller stådganden, som komma att på varoutbytet mellan Evgland och Frackfike utöfva ett ogynsamt inflytande, Franska regeringen medgifver, jag vehöfver välej säga det, fallständigt den bindande karakteren i fördraget och likaledes dess egen förage att uppnå en öfverensstämmelse meln fördragets bestämmelser och Frankrikes behof i enlighet med dess nuvarande ställning. Vi hafva all anledning tro, att rätt snart skola från franska regeringen bestämda förslag i denna fråga inkomma.? Gladstone försäkrade till slut, att han så fort som möjligt skulle lemna parlamentet upplysningar och att regeringen skulle tillvarataga icke blott handelns intressen i allmänhet, utan äfven särskildt den nu förevarande handelsfrågan. Då tories i engelska underhuset begagna alla de resurser, som den parlamentariska arbetsordningen gifver, för att hiadra sntagandet under denna session af billen om sluten omröstning, har ministeören beslatit att möta dessa manövrer med en icke mindre verksam parti-taktik. Den har sammankallat sina anhängare och förmått dem att afstå först och främst från att hålla tal och för det. andra från de detaljförbärtring.r, som de hade för afsigt att införa i lagförslaget och med hvilka da riskerade att qväfva det under en störtflod af amendementer. Framtiden skall visa huro länge detta beslut, som icke utan motstånd kunnat genomdritvas, skall kanna upprätthållas. Emellertid ha verkniogarne deraf genast försports. Majoriteters medlemmar ha på detta sätt beredt ett tomrum omkring oppositionen och icke lemnoat sina motståndare något annat öfrigc än att för tomma bänkar protestera mot lagförslaget och påstå l; att det icke blifvit tillräckligt diskuteradt före utskottsbehandiiogen. Under den första delen af sammanträdet kunde hr Newdegate, Bentinck, Charley och Greene, de ifrigaste bland de konservative, upprepa alla sina inFESTADE TND MENAT RNE wu 08 stan es fö NR JR JR MR tek Hon. KR Rod jet Be KN JR RR KR AA SR vändnvisgar utan att stöta på den minsta motsägelse. Den mest absoluta tystnad horrskade på de ministeriella bäokarne. . De voro