-dödsejok, bar af prestereksret tätt afslag på Frankrike, och att dec gjort sig till uppgift att germanisera desamma. I denna punkt uppträder således Tyskland på samma sätt som rär det är fråga om stående härar. Det vill sjelf hålla den största möjliga armå, men andra makter få icke göra det, emedan freden derigenom kunde rubbas. Nord: Allg, Zat. har ofta beskylt det nationella partiet i Ryssland för dumhet, derför att det söker häfda-det ryska språkets rätt, Med hänsyn till Östersjöprovinserna täfla deremot de tyska tidvingarne i ilsksa utgjutelser hvarje gång ryska regeringen der vidtager någon åtgärd mot det tyska språket till förmån för det ryska, oaktadt begge språken äro främmande för dessa provinsers stambefolkning. Enligt tyskarnes åsigt var ingenting skarliga e, än att Danmark stälde sig på sjelfförsvarets ståndpunkt och beskyddade sina landsmän i Slesvig. Men för sig sjeltva ha tyskarne en annan moral; det är icke nog för dem att värna sitt eget, utan de anse det äfven för en helig pligt att göra propsganda, och nu, då de äro starka, erkänna de rent ut, att det är deras afsigt att garmanisera allt hvad de kunna komma öfver. Sålonda yttrade t. ex. Bismarck noder den ofvannämnda sviten med afseende på Metz: Jag inser mycket väl, att Metz gormanisering skall komma att stöta på långt större svårigheter än Strasbourgs. Metz är en rent fransk em-etsoch militär-stad. Nästan hvarje famij der har slägtinger, rom äro anstälda vid iranska amön eldo Cinistaten. Metz är derjemte till följd ef sin nationalitet helt och båilet genorafranskt. Dessa förhöllanden sko!a linge bereda de tyska regeringarna stora svårigheter. Bismarck mener emeilertid, att germanisaringen I Strasbou-g, likssom i allmänhet uti Elsass, lättare skall kunoa åvägabriogas, eburn han medgifver att man ä ven der vili vara fransk, och att Tyskland på ett och annat stäle, såsom t. ex, i Mulhouse, tom är helt och hållet :erublikerskt och genom sin induxri på det Därmasto fäst vid Frankrike, skall få svåra hinder att ö vervinsa. Men elter hvad tyska tidrvingar just i dessa dagar meddelat avgående stärningan i Elsass, tyckes äock Bi:marck stöta på lika stora svårigheter här, som i återstoden at det erötrade territoriet, och ju mera Frankrike lyfter sig efter sitt nederlag, desto krafiigare blir naturligtvis motståsdet, Ea korreszondens från Miochen af den 30 i förra månaden till Kölnisehe Zeit. tyckes antyda, att striden oa ofeldarhetsdogmen kommit till ett sådant stadium, att en kyrklig schism är förestående. Gammalkatolikerna (ofelbarhetsdogmens motståndare) lära med det första komma att hos baierska kultusministeriet begära en eller flera af Minchens kyrkor, för att der låta prester, som befinna sig i opposition mot ifrågavarande dog, förrätta särskild gudstjenst tör deras räsring. Prof:ssorn vid uciva t derstäde3, dr Franz Xaver Zenger, h iken ligger sin b gä an om Gödssakramenten, tilldess han 1 vitnens närvaro återkallat sin usderskriit under professorernas adress mot oielbarhetsdogmen; men den sjuke villo icke höra talas derom. Om han, såzom sannolikt är, dör, kommer utan tvifvel en demonstration att ega rum vid hans begratning. Den katolska fakulteten har afhållit sig från alit deltagande i den nyligen firade universitetsfesten, så när som på professorerna Frisdrich och Bilbernagel. Den förstnämnde såväl som Döllinger ämnar fakulteten högtidligen utstöta. Frågar är bott hvad den akademiska senaten skall säga om ett sådant eg.nmäktigt steg af en enda fakuitet. I all. händelser ha saken kovmit på sia spete, och i den närmaste framtiden måste det komma till en afgörande katastrof. Oförklarl g och i högsta grad pinsam, yttrar korrespondentena vidare, är regeringens ännu alltid lindrigast sagdt tvifvelsktiga hålloing. Dagen förat var åter ministerråd, men man kunde icke komma tiil något afgirande beslut, och men skall dröja så länge tildess situationen vuxit regeringen öfver hufvudet. Den tillämnade e. k. Bashlichkongressen, som i Sept. detta är skall håltas af ofelbarhetsdogmens motståndare, lär icke såsom ätskilliga tidningar berättat komma att sammanträda i Heideiberg utan i Minchen eller möjligen i Linz. I Heidelberg skola endast förberedande öfverläggningar hållas af förtroendemän från hela Tyskland, Österrike, Schweiz och Italien. I sistnämnda lind griger den kyrkliga rörelsen, enligt hvad privata bref till Miiochen gifva vid handen, för hvar dag mera omkring sig. För någon tid sedag bragte telegrafen underrättelse om, att nordamerikanska eskaderchefen Rogers angripit flare fästea och kuststäder på Korea, der ea rekognosceriogsatdelning, som befälhafsvaren skickat i land, bärvit ötverfallen och dödsd af de infödde. Sedan dess ha närmare underrättelser ingått om denna konflikt. Den 23 desnes mottog marinministeriet i Washicgton ett meddelande från commodor Rogers om att 5 fästen på Korea med en besättning af 11.000 man blifvit stormads och 243 koreanska soldater stupat. Krigsbytet var 481 kanoner. Amerikanarnes förlost vid denna affär uppgick till 3 döde och några sårade. Från Shanghai telegraferar epgeolska koasvia den 28 Juni till utrikesminis.criot i Exgiand: Nordamerika narpe ha vannit en seger öfver koreanerne på King Hoasö. Flere fästena bletvo efter ett förtvifladt motstånd tagaa och förstörda. . Koreanerne förlorade 500, amerikanarne endast 3 döde och 7 sårade. Korea regeras, som bekant är, af infödda furstar, som emellertid stå i vasaliförhållande till Kina och måste erlägga tribut till det bimmelska rikets kejsare. Om Kina i denna strid kommer att taga parti för koreanerne skall framtiden visa. Diplomatiska ärenden. Från Wien skritves, att det svensk-norska sändebadet Due derstädes afvektar sitt återkallande, emedan han för sin böga ålders skull — han är den diplomatiska kårens nestor — begärt sitt afsked. — Resande. Från Kristiania skrifves: Chefen för svenska telegrafverket generalutgjatelser är den tyske kanslerens orkännars de, att Preossen tagit franska provinser från ; ; f 1 Å