italienska operan som står under den på sin tid så utmärkte tenoristen Ciaffeis ledning. I Leipzig hafva Mozarts båda operor Titus och Cosi fan tutte med stor framgång återupptagits på scenen. På svenska operagcenen hafva beklagligen dessa förträffliga verk sedan nära 50 år icke förekommit. Sigismund Thalbergs jordfästning skedde i Neapel der den berömde pianisten afled. Ceremonien skedde med katolska kyrkans hela pomp och ståt. Likvagnen följdes af konservatoriets elever, tvenne musikkårer, ett stort antal artister, kongregationerna samt en oräknelig mängd vagnar från härvarande adel. Före tågets afgång höll en vän af den aflidne ett rörande tal, hvaretter en yngre konstnär talade å artisternas väggar. Några andra vänner lade en lagerkrans på kistan. . Impresarion Ullmann tillkännager att han före sin återresa till Newyork ämnar i höst företaga en konstresa i ännu större och omfångsrikare skala än som med Pattikonserterna var händelsen, att hans sällskap skall bestå af ett stort antal konstnärer af första ordningen och erkändt rykte, samt att ensemblen skall öfverträffa allt hvad som hittills förekommit. Särskildt nämnes sångerskan Maria Mombelli, med hvilken han afslutit ett flerårigt kontrakt för alla sina konserter i Europa och Amerika. Då Aubers död kom till pariskommunens kännedom, sände denna genast delegerade till sterbhuset för att tillkännagifva att den ämnade låta begrafva den hädangångne på ett sätt, värdigt en patriot, d. v. s. utan kyrklig ceremoni och med röda fanor, såsom en kapten vid nationaigardet. Med stor möda lyckades man göra begripligt för de delegerade, att Auber icke hade den äran att vara en patriot efter deras begrepp. Såsom en berömd man,, invändes, tillhörde han nationen. Slutligen förklarade man att den store mästaren utan tvifvel sjelf i sitt testamente efterlemnat förfoganden, men att detta först finge öppnas sedan bans brorsdöttrar, som skola ärfva honom, hun: nit anlända till Paris. Omsider samtyckte de afsände att afvakta slägtingarnes ankomst. — Bland notabla resande, som nyligen passerat vår stad, skrifver Göteborgs-Postens krönikör midsommarsaftonen, lärer befunnit sig den ryktbare vetenskapsmannen Du Caillu, gorillans upptäckare, stadd på resa till Avasaxa för att beskåda midnattssolen. Posito nu, att det går illa för ho-! nom, att midnattssolen höljer sig i moln, så att! han ej får sigte på henne, hvad mera, deruppe bland de resande originalerna, Albionssönerna inberäknade, skall han utan tvifvel påträffa mer än ett menniskoexemplar, egnadt att påminna honom om det intressanta djurspecies, som han presenterat för en förvånad verld. Enligt Darwins teori äro vi ju för resten förädlade apor allesammans. Att aporna emellertid understundom äro bra mycket förståndigare än vi det lärer oss en sann händelse från zoologiska. trädgården i Hamburg. d Föreståndaren för nämnda inrättning hade funnit att babianerna med begärlighet ej blott rökade : tobak utan äfven förfriskade sig med tå, kaffe och; spirituosa, om de kunde komma åt. En vacker dag beslöt han att ge dem ett bastant rus. Så i: skedde. Babianerna gjorde det ena glädjeskrattet efter det andra, satte de fyllda buteljerna för munoen drucko ur dem i ett par drag, blefvo rusiga, tokiga, vilda och somnade slutligen ifrån alltsammans, alldeles som .. som de förädlade,. Morgonen derpå erbjöd deras bur en högligen lustig anblick. Skamflata och förlägna vankade de omkrig , rån det ena hörnet till det andra, hållande sig iji om hufvudet med begge händerna och med den nest löjliga pantomim uttryckande, att de ledo af :; senomgående kopparslagare,. Men nu kommer let märkvärdigaste. Fram på dagen, då de hunlit att något så när nyktra tiil, försökte man bjuda ; lem på ånyo ett litet rus. Förgäfves, de knöto näfarne åt buteljerna med miner af den mest koncenrerade afsky, visade tänderna och gjorde hvarje-: handa uttrycksfulla åtbörder, tillkännagifvande det ljupaste förakt för all slags spirituosa. Sedan den! lagen äro de absoluta nykterhetsvänner. Reflexioerna göra sig sjelfva! — Monster-mörsare. En engelsman, hr Malet, framlade för en tid sedan inför en särskild: omit en ritning på en så kallad 36-tums-mörsae, som han uppfunnit, och man har nu gjutit 2 ådane, som kostade 90,000 rår hvardera. Vid! yligen anstälda prof med dem visade det sig, att : leras verkan öfverträffade allt hvad man förut! ade sett i den vägen. Bomberna nedsjönko om-: ring 30 fot i jorden, och som uppgräfvandet af; n enda af dem kostar 350 rdr, har man låtit de esta ligga qvar. Hvarje bomb väger 2988 skålp ) ch går halfannan engelsk mi