Till redaktiongn af Aftonbladet. . Undertecknad förväntar af redaktionens kända opartiskhet akt plats icke förvägras it följande reklamation: Af en händelse blef jag först för ett par dagar sedan i tillfälle att i Aftonbladet för den 8i denna månad läsa en insänd uppsats, under rubrik ett ibderitiskt monument angående min husegendom, r 3 qvarteret Fyrfoten mindre, om hvars inlösen kf staden rättegång för närvarande pågår; och då nämnde uppsats hvimlar af oriktiga uppgifter, förhastade slutsatser samt insinuationer mot undertecknad, må det tilåtas mig att i korthet berikliga densamma. Insändaren har rätt i sitt påstående, att mitt frågavarande hus är missprydande på sin plats inrid den nya storartade stationsbyggnaden ech derjemte hinderlig för platsens ordnande efter de nya förhållandena. Derföre beslöts också dess inlösen, hvaremot jag icke haft någonting att invända, unler förbehåll likväl att hvarken behöfva skänka huset til: staden eller förlora på affären. Det är denna anspråkslösa begäran som insändaren betecknar med uttrycket sko sig på stadens bekostnads. Om insändaren, innan han nedskref sin uppsats, kjort sig mödan taga del af rättegångshandliogarne denna sak skala han funnit: be ke ob 0 primo, att den summa jag begärt, icke obeydligt understiger kapitaliseringen af de inkomvd jag haft af huset under de sistförflutna tio en; 0 secundo, att drätselnämnden redan år 1865 ar mina pretentioner och i enlighet med dem rslagsvis uppgjort vederbörligt köpekontrakt; pro tertio, att två af de trenne gode män, hvilka I råttegångens sista stadium bade att yttra sig angående inlösningspriset, till den .grad underskattat gendomens för mig egande värde, att de förealafit ett ersättningsbelopp af endast omkring en redjedel af hvad jag såsom skäligt begärt och hvad drätselnämnden förut föreslagit, hvilket förvållande nödgat mig hänskjuta värderingen till domitols pröfning. samt . pro qvarto, att den omfattande reparation af vuset, jag nu nödgats företaga, skett på grund af föreläggande från byggnadskollegium. Insändarens reflexioner öfver den märkvärdigas lom, som medger åt den, öfver kompromissutslamissnöjde, att draga frågan åter inför rättas, örtalla helt och hället, emedan de tre gode mänten icke utgjorde någon kompromiss; ty sjelfva rättsfrågan var redan afgjord och de gode månnen roro endast värderingsmän, och mot en orimlig rärdering bör väl alltid den lidande parten hafva domstolen att i nödfall vända sig till, isynnerhet lå frågan, såsom nu, gäller den enskilde partens ufklädande till förmån för kommunen.. Jag ror knappast att någon, om icke möjligtvis den . k. sinternationalens respektive medlemmar, skall knona gilla en dylik slags kommunism. Stockholm den 16 Juni 1871. 4. Carlson,