Genouilly med en marinpersonal som var eldstyrkan under belägringen och utgjorde dess ära. (Bifallsyttringar.) Ätven ariilleriet gjorde underbara ansträngningar och har gjort sig väl förtjent om fäderneslandet. (Bifall). Industrien ådagalade den största ifver att samverka med försvaret; den anskaffade på kort tid 109 präktiga bakladdningskanoner. Man kan ej för ofta upprepa det: Staden Paris har under denna period af belägringen gjort ofantliga uppoffringar af penningar och arbete, den har häri ifvit verlden ett scorartadt föredöme: Vårt inanteri uppgick till 40,000 man, mobilgardet från Seinedepartementet, hvaraf större delen, jag bör säga det, gaf föredömen af oordningar och brist på3disciplin. (Uppståndelse.) Men i vårt infanteri funuos utmärkta regementen, det 35:te och 42:dra, soma utgjorde kärnan vid våra militäriska företag. Det var i spetsen för dessa general Guilhem bief dödad. I marskalk Mac Mahons bulletiner hafven I också oupphörligt sett 35:te och 42:dra regementena figurera. Vi hade äfven två bataljoner gensdarmer, dessa familjefäder som I hafven sett färdiga: till alla uppoffringar, vidare 100,000 mobiler från departementena. Dessa hundra tusen gossar var jag tvungen att fördela på invånarne. — Der. lärde sig dessa unga karlar en hop saker som allvarsamt komprometterade dem: vära åtta tusen af dessa unga män hade till Dec. månad ådragit sig sjukdomar, som jag ej vill nämna vid namn och hvarigenom man ser till hvilken grad Paris civilisation ganomträngt dessa ynglingar. Vi hade också franctireurs, af hvilka några uppförde sig väl, medan ett betydligt antal af dem slog sig på plundring. Slutligen hade infanteriet också några karlar som kommit från Sedan, men de voro alldeles desorganiserade. Jag hade ej mer än 80,000 man disponibla. Jag behötde 100,000 man för att besätta forterna. Men med tillbjelp af min energiska och tappra vän zeneral Ducrot beslöt jag att vi skulle slåsa vid Chatilion. Ahl Ni känner hur genom bataljen vid Chatillon blefvo inneslutna inom våra Jinier och hur vi tvingades att hålla oss på defensiven. Sedan vi väl voro tillbaka inom våra linier, satte fienden sig i besittning, med tillbjelp af 200.000 mas, af våra verk. ssa sex veckor den effekten, ngligt för fienden, medan samma gång fiendens linier blefvo otillgänga för 038. Preussarne späckade alla vägar med artilleri och m , som med granater och gevärskuda alla vägar och stigar, som ledde 8 förskansningar. Preussaraes försvargrbeten äro da mest storartade och vidsträckta X nsin kan få se. Också tackade jag bim2 det den gaf mig styrka att motsätta mig le enträgra uppmaningarna från alla håll att föra vira soldater genom andra och tredje försvarsInlen, t förleda iig dertill, skulle de stac: totalt krossade. Jag prat så många tappra yckönsk ä näns blod (bifali). I hafven sett hur dessa kommunicsurgenter öfrallt tagit de preussiska positionerna i besittog. Denna morska arm kommenderades af hefer efter eget val. Nåväl, dessa soldater tillakakastades på fyra timmar, just när dö som lrå säkrast trodde sig vara hercar öfser Verailles och I togen fr! m 2000 fångar. Se der bur hän a åtagit sig att lägga i lagen sanningen rörande de förfärliga positioner om innehades af fienden. Klockan var nu 7 på aftonen och åis 03;sionen uppsköts till följande dag, då man kule :ä höra slutet af genera! Trochas tal. PROTESTEN