hander ai kronan. IEnlgt Slecle har pre sterskapet söndagen den 4 dennes från pre dikstolen Dppläs ett manifest från grefve af Chambord, hvari allsköns lycka lotvs Frankrike, blott det börjar med att erbjud kronan åt den höge landsflyktingen på Frohs dorf. Då detta skett, skall landet åtnjut en evig sällhet. Äfven napoleoniderza begagna sig af till fället för att gsnondrifva sina planer. Skull landsförvisningsdekretet mot dem (hvilke för öfrigt icke i fullt korrekt form utfärds. des af regeringsdelegationen i Bordeaux) blifv: upphäfvet, likasom förvisnipgsdekreten mo bourbonerna redan bliiivit, så kunde prin: Napoleoa åter personligen beträda den politiska skådeplatsen och på Corsika uppträds såcom kandidat till nationalförsamliagen. Då corsikanska depaterade, Gavini, Abbatucc och grefveGallori dIstria, allesammans afgjorda bonapartister, skola för sin del redan ha ställt sig till prinsens förfogande. Ioom sjelfva Paris eger för öfrigt bonapartismen, eedan Peuple francais upphört, endast en dålig och illa redigerad organ, Constitution. Enligt hvad denna tidning berättar, har Napoleon III:s Londonorgan, Sitaation, just nu öfvergått från den beryktade Hugelmanon till Clement Duvernoie, den bästa pubiicist kejsardömet undersin glansperiod hade till sitt förfogande. I Gersdepartementet uppdyka åter herrarne Cassagaac, fader och son, och deras litterära handtlangare, och i Bourg har grefva Le Hon pyligen köpt ett halft politiskt, halft klerikalt blad, hvilket rectaf vill agitera för ett plebiscit och skall utdelas gratis bland landtbefolkningarna. Om det af Pouyer Qaertier föreslagna lånet på 2500 millioner francs ytirar Veritö: Finansministern har haft tid att studera dessa finansförslag, men vi beklaga att affärsverlden och allmänheten icke redan känna om icke vilkoren så åtminstone landets ställning och navarande bjelpkällor. Ena operation af dennsa vigt fordrar att grundligt diskoteras och den klaraste belysning är knosppast tillräcklig för att bereda och garantera dess framgång. Må man icko bedraga sig, Den finansiella frågan går framför alla de andra. Frankrikes framtid, dess blomstring elier dess definitiva förfall bero isynnerhet derpå huru våra styresmän organisera våra iokomster och utgifter. De skola ha att kämpa med tryckande bördor. Do2 ha framför ett lifskraftigt, arbetsamt, en för ögozblicket afmattadt land, ett land, hvars 140raliska kraft, kredit och sjelftiliit det är af största vigt att återupprätta. Vi frokta mycket, att man skall stanna vid de gamla villfarelserna, att man skell återvärda till systemet af skydd till hvad pris som helst, till utveckling af de gamla skatterna utan att ha med att skära in i köttet och igrund omskapa vår rattna finansförvaitniog. Budgetförslaget för 1871 gifver oss redan rätt i våra farbågor. Dess upphofsmän ha endast vioolagt sig om att kunna tillkännagifva begsparingar utan att märka hviiket Penelopearbete de utförde och att hvarje bespariog uppvägdes af förhöjniogar af utgifterna i andra delar. Vi lofva oss föröfrigt mycket god: af förslagets återremitterande till badgetkommissionen. Finansmännen inom församlingen skola vu få god tid på ag att i loga granska det och att förse sig med mnödiga dokomenter. Da skola kusna jemnföra medel och utvägar och de resaltater, som äro att motee. Denna jemförelse skall måhända ingifva dem id6a om en stor operation, hvilken skall omskapa republikens af 1871 ficanser, likasom uppgörandet af bufvudbok och konsoliderandet sf monarkiens skulder omskapade repubdli.ens af 1792 fiaanser. Det är mycket sannolikt, att lånet af 2500 millioner dels i forma af offentlig subskription, dels på kommission eller ackord skall emitteras genom förmedling af en grupp barkirer, Morgan och Rothschild, hvarom redan talas. Detta är återigen den gamla leken. Men då man izom få är åter måste realisera 2500 millioner för att betala Preussen, så blifver ioou allvid tillfälle nog för nya systemer och kreditkombinationer, hvilkas mskt de nya erfarenheterna ha visat. mr Angående Verssillestrappernas förmenta grymheter mot de föårgna kommunisterna skrifver en korrespondent till Daiiy Teles;raph bland annat följande: sJag har under le senaste dagarna hört förskräckliga berätelser om den grymhet, hvarmed fångarne oshandlss af de gendsrmer, som hilla vakt rid deras provisionella arrestloka!er, men inentiog kan vara mera stridande mot saningen, än att de skulle hafva blifvit b:handade med onödig härdhet. Regeringstruopperna iafva i Paris visserligen handlat efter eystenet att ej göra fångar, med andra ord att töta bajonetten gerom alla insurgenter, som såträffas med vapen i hand cller hvar och n vere sig bevä nad ei!er obeväpnad och af vilket kön som helst, hvilken öfverraskades ned att kasta petroleum in i offentliga eller rivata byggnader, Men kan man väl för-t ånas öfver detta? Kan det förefalla öfveraskarde om soldaterna under den förbitting, som framkallades genom de rödaso örstöring af Paris icke verit lika moderata! M sitt uppträdande som en polisbetjent i Lon. on vid ett vanligt gatutumult. Vi visste a, — och det skulle hafva varit vansicigt vänta sig något aonat — att den strid, om måste föregå Paris återtagande, skulle 8 lifva en strid på tif död. Men hvad somi. n må hafva tilldragit sig i Paris, kan jag ock tryggt påstå, att alldeles ingen grymet vtöfvats mot fångarne i Versailles. San-he olikt skall man bland annat båda (å hörals ch läsa, att de qvinliga fångarne blifvit goa med sablar och stuckna med bajo-ra etter under marschen från Paris. För minM el kan jag dock intyga, att jag sig öfver fu tt dussin transporter, och vid hvar och en ås irvånas jag öfsrer den tåkmodighet, hvarmed vi skorten fann sig i att på detråaste smädas st f dessa halfrusiga qvinliga demoner., ke Om man får tro tyska tidningar, skall föraget om Vendömekolonnens restzurerandens 2 gifvit anledning till följande stridiga för-sk ag inom den byrå, dit frågan var hänr-re gjuten: fö En af ledamöterna föreslog att man endast!m ulle plantera trikoloren på toppen af pelaren; åtta se skade att toppen skulle lemnas fri; tre ville att an skulle sätta den sönderslagna statyn på dess imla ställe; en fordrade en ny bild, föreställande K pjsaren i den traditionella grå rocken; en ville tta fredens staty p spetsen af pelaren, och slut) B!! gen önskade en af ledamöterna att kolonnen helt ) kli kelt äter skulle uppföras och blott och bart för-) m s med tvenne inskrifter, den ena innehållande gö An då dan stäng dan JA AKA 380 2. a ÅR OÖ OC mm RQ än KA On FRK OR Fö vn fr ) be py kr