a MO EEVA HEBYS MYE IBIIVNe OVAIVI DISIU för sitt lif och erhöll ett sabeihugg tvär öfver ansigtet och flare kulor innan han slut An stupade nära Tour S:t Jacques. Hel af jr 7 otmed aueierna, och d att Db E et. Do arr iog inför krigs jrätten i Versailles skall börja sin .sessioner om mirdag. Många qvinnor oc un! barn ba blifvit afrättade inärheten af Palai ida Trarxembourg emedan de blifvit öfverbe hj visade att om ha skjutit på soldaterna. Få ojstet Bicbire är ännu i de federerades händer imen garnisonsa säges icke ha någon amma i nidön qvar Det var Porgetet, söm gaf or I der att uppbränna Tuilerierna. General Donä hindrade genom sin raskhet eldens spridandeti! Louvren. Ryktet berättar, att Deslesclaz joch Pyat, förklädde till tiggare, igenkänts på Rue du Petit Caneau och blifvit skjutna Tretton qvianor hafra nyss blifvit afrättads eftor att ha offentligen stått för att skämma: på Place Vendåme. Da hade blifvit gripna F under det du slogo et petroleum. Papper ha ; I upptäckts, som visa alt orkebiskopeti af Paris s joch kyrkoherden i Madeleina blifvit afrätpi tades oa . På aftonen. I sällskap med eh obgålik vån sjorde jeg Bi dag på morgoren en ;romenad genom bot I levarderne som gå öster om Madeleiae. En I märkvärdig förändring hade skett med dem j b i TREK IRB sedan i går; de voro ö:verfylida afilinietrapper och civila personer som fraterniserade med t.upperna och gingo ech beskådade spåren efter den senasto kooflikten, on ej fruzTtende vidare för skott fråa fönstren ellör att I bli pressade till tjenst hos kommunen för att arbeta eller slåss bakom ena barrikad. Det Ivar vår plan att gå till Hötel da Ville cch vi gingo förbi Börsen på vär vendring. Allt var sd Iogot, att Vi hoppades stt striden i donna del af Peris var alldeles siut, hvarför servo bögst öiverraskade ar att böra tätt i ösa rovbll slät Yi trodde strx atten varesm semnmåänsrötnicg ver föreötåerde; men vi bade glömt, vågot zom ej var att undra få, att vi på lärge ej sett till eller hört af män af ordvingspartist. et var dessa som i mövgt ssttnhåe sig vid Börsen ing den nya trikoloren och der frnnos också några borrar med tratfärgade arabisdlar och ar hurtighet och renlighet starkt konräde med det rockiga vtsesadet hoa soldatörna tätt iovid. Da strövade till den sdalägna Plzes des Victoires, der de kel. ad:s med burrarop folket som stod på torget eller satt i fönstren och tycktes Term mycket balitna öfver att få se dem, Dessa män voro vid godt hamör och sade att inurgenterns cog slogos bra, men blefy marövrerade ur sina ställaiogar och vid nästan hvarenda af bina barrikadsr blefro de anfalina tåde i flanken, från sidan och ryggen: Detta öfverensstämde alldeles med hvad vi redan sett och hört. En officer uppmsnade eltt folk att roga hålla ögat på föastren i husen vid platsen, så att de ej måtte bli öfverraskade af gevärssalfvor. ?Var inte rädd för det, sade en bourgeois, inte ett gevär Fommerj att lossas mot er i det här qvarteret.? Detta såg ju mycket fredligt ut och vi blefvo derför mycket förvånade, när vi komma till en gata längre fram, Rue dAboukir, öfver att befinna dss midtemoten barriked på ett par bundra alnars afstånd, bevärad, bemannad, och på barrikadens krön svajade en fans, som tycktes vara röd. Vi stirrade på den, fanan var verkligen röd, och hade nu reguHera trupper kommit marscherande, så hade vi vackert befonrit oss mellan tvenne eldar. Vi veko derför ih på en sidogata och väntade der tåligt, ty det föreföll oss vara omöjJigt att icke en kollision skulle uppstå mellan de reznliera tropverna och de röda, då de voro så nära intill hvarandra. De reguliera trapperoa skulle nog komma, frågan var om insargenterna skulle hålla stånd. Då jag svejade ia i en annen para lel gata, Rue de Cöry, t o jag den heter, fick jag frågan på sitt sätt besvarad. Der gingo på femtio albars afstånd ett far af da rödas oficerare och vankade af och en och samtalade med folk i portarne. Jag antager att de talade om de regaliera truppernas förestående an marech, ty de drogo sig tillbaka till sin barrikad. Men emellertid hade de reguliera tropperna nalkats och saart stodo fisnderna på blott fyrtio stegs afstånd från hvarandre, utan att de dock visste af det,ty de befunno sig på olika gator. (Korrespondenten utbreder sig här rörande den bekymmerslöshet som råder bland pariserbefolknivgen vid tilifällen sådana som dessa, har de stanna och se på med god lust, när kulorna hvina, har de springa tvärs öfver gatan der striden rasar o. 8 V., alldeles som de ej begrepe faran, samt att qvinnorna äro de mest närgångna.) En stabsotficer med ea käpp i enz handexs och en karta öfver Paris i den andra stod i hörnet af en sidogata och gaf order åt sitt folk attj genast börja leken. En soldat i hvardera gatbörnet tog ett steg framåt och utsatte sig så litet com möjligt för att man skulle skjatal vå bonom från ber ikaden. Efter det ban los-j sat sitt skott, drog han sig tilivaka för att ladda om, en annan intog genast hans plats! och så rågick skjotningan mycket raeckt. Lika rasit svarade de röda och hvisslande kommo deras kulor dansande utefter gatan eller slogo de in i husens hörn på så nära håll, att man ovilkorligea vet åt sidan, ehara man bestämdt vet att det blott äri ländarnes gevär, gom kunna skjuta om höost Vid hörnen voro ricochett-kulorna mere farliga än lävgr: upp på gaten. Så höjl man på Jäage och sköt på hvarandra, men slutligen blet man otålig. Antöraren kastade en mönstrande blick på situstioven, befallde några af sitt folk att gå upp ij hörnbasen, medan andra skulie improviceera ea barrikad på gatav. Att komma upp i husen var ej svårt och snart började små ökmoln puffa nt från fönsterrotorna, som blifvit sönderslagna. Med barrikaden var det; svårare, ty den skulle göras i fronten af fieni den, men den ävägadragtes dock med underkallblodighet och hestighet; civilt folk pte ifrigt till med att bära fram stenar. Två eller tre stora fat skaffades fram liksom rom ett trollslag, man r:ffsade hon hvarjo2nda saker och snart hida trupperaa fått i Vät dem skjota rakt den, medsn deras kamrater i fön