(cen Ul hvad detta uppror hane åstadkom mit. På den lilla kyrkogården der bort bakom förskansningarne, lågo de obegrafn Toch stympade lemningsarne af 32 national !gardister, eom stupat vid batterierva der luppe. Hela platsen var en hemsk tafla s förstörelse. Tagarde vägea från Point å Joar genom den öppning i muren, de IPorte S:t OClood stått hel och oskada jätven under preossiska bombardemente: men der man nu icke finner pågot spå ideraf, gick jag lävgs glacisen åt Autenilti iDet förvånade mig att få se, att mi jlitären på mindre afstånd än en ättondel i (engelsk) mil från sistnämnde ställe hade opp I satt sina skanekorgsr och grätt löpgrafva lända fram till glacisen, 12 eliter 15 fot frå igrafven. Löpgrafvarzce hade anlagts tvär Jigenom Bonlogneskogen. Försök att fyll jgrafven hade dock endast gjorts jå öms sidor om da båda portarne, så att e stormning på andra pnankter än dess: ;skulie ha varit ett mycket svårt före. jtag. På bröstvärnet säg jag liket aren per. son, som ej bar uniform. Någov, som boj nära derintill, berättade, att den aflidne jemte två eller tre andra hade kommit dit för at skjuta på soldaterne i löpgrafvarne.. Hör hade biitvit genomborrad af flera gevärskulor. Portarne vid Auteuil ha försvannit lika follstärdigt som de vid Point d2 Jour, och id I atiopen på andra sidan om jernvägsbron öfver vägen ligga alla hus så till en hög. Det franska uttrycket G65:iso beskrifver bäst hvad som är qvar af Auieoil och dess omgifningar. Stenar, bruk, jern från bron, lyktstolpar och träd ha blifvit splittrade och krossade. Ingen, som besökt Autcuil i lyckliga dagar, -E 1 kunna igenkänna ens den fläck, bvar å dt stod. Såsom prof på lyckad bombarde ing kunna Point åa Joar och de tre keaserierns bakom riogmuren rämnas; det är den fulständigaste, gom modernt artilleri rågonsin har 1yckats åstadkomma., Den blifvande franska ara torgarisationen ens session dena 17 Maj. Ut: rargelägenbeter hade föreslagit militärotskott, som kommer att till skall befatta sig icke blott med rekryteringsväsendet, utan äfven med armens reorganisation i allmäch Krigsministern gick in på utskottets fi f, men uppträdde för öfrigt eom den hittillsvarande militärförfattningens försvarara Allmänna meningen var väl fiendtlig met den gällande militärförfattniogen i följd af de olyckor, som hafva öfvergått Frankrike; men borde dock icke gå för långt i sina anklagelser. Den bär, som msn egde, och som hade eröfrat Afr.ka, intagit Sebastopol och utfört det italienska fälttåget, var icke så dålig. (Protester från venstern.) Man hade på senare tiden likväl icke på riktigt sätt begagnat sig af densamma. Hvad resryteringsfrågan beträffar, hade regeringen atvämnt en af officerare bestående komite för dess behandlande, Denna skall inom få dasar haiva afslutat sina arbeten. General Duerot önskade veta, om utskottet skulle rådpläga äfven om marinens angelägenheter. Morzay (utskottets ordförande) förklarade att pen eodast så till vida skulle befatta sig med maricen, som den kunde stå i någon förbinselse med rekryteringssystemet. Amiral La Roncidre le Noury gick gerna in på denna skjlsmessa rreilan armen och marinen, Äfven a försvarade armeorganisatioren, hvilken ionda vore så dålig som man hade påstått; det fattades endast disciplin. De teoer, hvilkas adepter men nu såg i full verksamhet, måsta till oppnående af sitt målansripa armen i dess lydighetsanda. (Härmed isyftades den 4 September och den då billade regeringen.) Man bar gjort försök, som biott lyckats allt för väl. (Bulier från venstero.) Vi veta mycket väl, hved visäga. Man har till och med på offentliga sammänomster predikat uppror för soldaterna. Det sifves till och med här icke låvgt från talarstolen personer, som icke verit utan inflyande på discipliaens försvagande inom arnesa. Hvad armen, hvad äfven samhället ör kunna, är att förstå att lyda. Då discilinen ånyo blifvit upprättad i hären, skall ankrike åter med Guds bjelp vara rekonueradi! (Bifall.) Efter ytterligare ankninvgar af några degutersde beslöt kamnaren att tillsätta ett utskott af 45 medemmar. Enligt telegram från Versailles har underniogsministern Jules Sion ingifvit en moion om att Ludvig den XVI:s kapell och Verdöme-kolonnen skola åcyo Tppföras å len sednare skulle en staty Frenkrike ippställas. Rochefort sted just på vippen att bege sig vf från Frankrike då en opåkallad omestänlighet föranledde hans häktning. Ett bref från honom till ett fruntimmer i Arcachon öll vemligen i händerna på prefekten i Borleanx, kr Duval. I detta bref uppmanade Rochefort det nämnda fruntimret att genast vegifva sig till Briäszsel, der han skuile inräffa den 20 Maj, och om möjligt hyra samaa våning som hon der förnt bebott. Tillika neddelade han henne, att sakernas ställning aris vore förtviflad och snart skuils ait n upplösning till mötes. Duvalskickade ;enast en afskrift af brefvet till Versailles ich på ingåcgna order blef Rochefort jemte in vän Monrot häktad i Meavx. För Rocheorts m. fl. andras gripande fär Versaillesegeriogen vidtagit omfattande åtgärder och ör sainma ändamål bar bon träffat öfvernskommelse med de tyska trappernas chefer, å det att så många som möjligt af de herar, som haserat på Hötel de Ville, mätte unna ställas till ansvar för hvad da gjort. Engelska tidningen Observer har från i aken invigda personer erhållit den upplysing, att kringlöpande rykten om en företående imperialistisk rörelse i Frankrike äro åväl med afseende på tiden som andra enskildheter otillförlitliga. Under kampen melan Versailies och Paris afhöllo de kejserlige ig från allt ingripande, och deras vidara mått ch steg komma att bero förnämiizast afdet ätt, hvarpå Thiers regering koramer att gå iliväga, Men den förnämsta puostes, från vilken da icke ämna afvika, är deras foriran att kojsarriket ånyo underkestas ett sebiscit. Blir detta förslag ej antaget, så kola de kejserlige uppbjada allt för ati värna olkets suveränivet. De skola aldrig erkänna T