afvakta katastrofen. Ea korrespondent kan i alla fall ej berätta något nytt af vigt, som ej teiegrafeu radan långt före hans berättelses framkomst omtalat för publiken. Hvad en korrespondent deremot kan göra är att söka skildra situationen och gifva dem, som på aflägset båll låsa hans skildringar, en så trogen framställoiog som möjigt ar ställnin gar och förbållanden på korrespondentens plats samt försöka karakterisera de förvämsta af de i händelserna deltagande personerna. Det man nu verkligen vet i afsesnde på krigets ställningar och förhållanden, hvilka dock alltid stå i främsta rummet, är att re-l. gericgen hoppas sätta insurgeoterna allt mer och mer i t-ångmäl och att de senares kanoneld rumera ej kan uträtta särdeles mycket. Hela deras arillesi på sträckan mellan Neuilly och Point-du-Jour tyckes vara inskränkt till de bepansrade kanonvagnar, som gå fram och tillbaka på jarnvägen mellan Paris och Auteuil och som sannolikt icke gr stor skada åt regeringens trupper, under et dessas fruktansvärda artilleri på de månge gånger omsämda batterierna fortfara att askjata fästningsvallen och på flora ställen göra den en skada, scm ej kan af insurgenterna repareras, men mäste åstadkomma den slutliga verkan, hvilken af nationalrege ingens generaler åsyttats. Deremot försöka insur genteraa sig med utfall, isynnerhet om nätterna, och under de sistförflatna nätterns . lära blodiga strider ba förefallit, om hvilka v: dock ännu sakna detaljer, men det försäkras l. att kommunens folk lidit stora förluster. Fä-l stet Montrong2 lärer väl också snart dele 1:sys och Vanves öde. Ön de ohyggliga scenerna i de till katakomberna hörande gångarne mellan Vanves och Paris hafva kommunens egna tidningar barättat, och man fianar att flera hancre man varit nära att förgås i det underjordi ska mörkret samt att underrättelsen derom åstadkommit ett obehagiizt intryck i Pari Ati flertalet af huivudstadens invånare fördömer det olidliga tyranni, hvarunder Paris nu nödgas böja sig, är visst, men det är höiller otroligt, hvad vi höra berättas, att äf ven hederligt och rättänkande folk der fördömer bombardementet, hvilket i väsentlis grad ökar fisorna at ett redan förut olyck ligt tillståvd. Nåvidt vi bär kunnat få red rå förhållendet, lära dock regeringens artularister i de allra flesta fall rikta sina skoi så väl, att projskiilerna ej träffa anvorstä des äa der de skala träffa, uvemligen fästnDingsvallen och ivsurgenternas öfriga pos:tio-l: ner. Det är endast undantagsvis som ecl banb faller för linvgt io i staden. Då sådant ioträffar, är det högst beklagligt oc väcker här stort deltagande för de bederiig parisare, som ej deltagit i upproret, men ne bombarderas af sina egna vänner. Man torde dock ej glönma, att detta bombardersent är en nödvändighet, en mycket beklagansvärd men dock oundviklig nödvändighet, såv Frankrike ej skall törgss i det ar ansrkie: frambragta eländet, nagot som alldeles ick var fallet när tyskarne bombarderade Paris. l. Ssuldea till olyckorna drabbar dem 80: ställt till detta Vvanvettiga upprör och soc äro ännu vanvettigare att fortsätta det, fastär de borda hunnit inse att de stå alldeles isolersde och ej kunna påräkna hjelp af det öfriga Frankrike. Deras proklamationer til land:befolkningen lära ej bjelpa dem merz än der2s försök att sätta upp ett motparlament i Bordeaux. Då och då se vi en bal long styra kurs från Paris ut på landsbyg den. Dan faller vanligtvis ned någonstäde bl.nd republikens trupper och befiones innehålla nägra ris tryckpapper med uppmaninp till bönderna att komma och hjelpa bröderar i Paris, samma pbröder, som förklarat för ej så längesedsn, att den allmänna rösträt ten icke borde utöfvas at andra än arbetar i städe-va. Bönderna kurtissras föröfrigt ej blott af kommunen i Paris, uten af lagitimi ster, bonapsrtister och äanu flera, Det a lacdtbefolkningen, den stora massan, 80c skall gifva slag i saken, när alla pretendsnter och alla partier komma att tria till I belle France. Situationen har i det falet näot förändrat sig på en månad. Det är viss: icko troligt, att Frankrike, det Frankrike nenligen som vill frihet och lagar och 820 e, låter förvilla sig af egennyttiga pretendenters fagra löften, är rindre republikansk sinnadt i deg än det var för nägra vecko sadan, men partimännen hafva trott sig fan: bättre tillfälle ou än hvad de hsdei kowmucen bragte förvindog i landet. Ms derom framdales. Hvad vigtigast är för ögonblicket, det är att Paris befrias från kommunen med de allaförsta, ty för hvarje dag, som detta tillstånd fortfar, växar modet hos legiimisterns som vilja återföra Frankrike till papism oc! til ett längesedan förgänget samhälls, ho bonapartisterna, dessa få, men djerfva äfven tyrare, som Önska återvinna sötebrödsdagarn för sig gjallva under den uslaste af alla re gesiogar, och så hafra vi socialisier, utopi sier och fantaster af alla slag, vidare lön mördsate, mordbräanare, förrymda fäsinings fångar och skorkar af diverse ordningar, som ella finne sig fört äffligt under en anar ki Det genom vpproret i Paris framkallade tillständet botar att göra slut på hels samhället, När det underkufyss, föruteat: att det sker snart, är mycket vuanst, Ottar atv man derför må tro art allt dä skall genast inträda i luga och god ordning. Dorti! har det, tyvärr, redan gatt för långt på oordningens väg. Om under sådana förhållanden en bomt faller på ett oskyldigt hufvud, är det sorgligt och ömkansvärdt, men det är, ur högrel: synpuokt betraktadt, alldeies iogentiog i jem förelse med att upproret skulle få fortfara.n Häromdagen föll en bomb i Luxemboargv trädgården, på den plats, der Pbpiobren for-1 dora var. Det är beklagligt, men ännu beu klagligare är det attinsurgenterna ännn skole I a vara herrar öfver Luxembonrg och alla andre Is delar af Paris. Den ifrågavarande, alltför långt in I staden förirrade bombes träffade i icke någon monniska. 5 ERNER u a Råtiegångs-. och Polissakor. I: — hb Åtal för utom riket begången stöld. Sedan i-,