sy rättigade stater. Är dermed äfven den fari hågan undanröjd, att de nationel!a tänka på ett Kroatiens lösryckande från Ungem, så måste likväl de fordringar, de uppställt, från unga sk synpunkt synas betänkliga nog. De jjfordra nemligen först och främst sjelfständig HH finansförvaltning och lagstiftning, för det anadra landtdagsns deltagande i valet af banen (stärk ållaren) och för det tredje ett annat sentationssätt för Kroatien på ungorska agen. I territorielt hänseende fordras irgränsens, Dalmatiens cch Fiumes inifvande med Kroatien. För öfrigt ifra de ör en förändring af vellagen i frisinnad anda, taifrihet, en liberal föreniogs-, föraamlingsoch presslag med jury, ful Ikomlig likställighet för alla konfessioner, lagskipningens ätekiljande från administrationen, förändringar i straffla.gen, motsvarande det framåtskridna rättsmedvetandets fordringar, domaremaktens lag. anterade sjelfständighet, en liberal ollag och allt slags framåtskridande i .Inationaiekonomiskt, industrielt och materielt ; I hänsgende. EE Te EE PE ) Valen i Raränen ha öfvervägande utfa it ull regeringens fördel. Ministeren är derre, åtminstone tilisvidare, försäkrad om cn äcklig plaralitet för att fortfarande kunna leda ärendena. Då den e k. Alsbsmefråg:n, som länge ätt som ett hotande åskmoln mellan Ergcch Föreata Staterna, ändtligen komI mit så rära sin löning, att för den traxtat, som skall reglera afgörandet af e nspråken, nu endast fattas nord a senatens samtycke, ett samtyc hvarom underrättelsen med det första ks väntas, torde det vara på sin plats att kasta cen återblick på de fakta, som ligga till grund för denna fråga, kelst dessa fakta reJan äro så gamla och af senare tilldragelser ! så trängts i bakgrander, att da redan kun4 glömmas. 1e enspråk, som i Alabamafrågan från amerikansk sida bli vit framstälda mot engelsko regeringen, äo dels af nationel, dels . af privat patur och låta itörsta romimet bänöra sig till drottnirg Victoias proklama-!: tisn ar den 13 Maj 1861, genom hvilken 2. ekonfederatioven fick sig tillerkänd på . n e krigörande akts rättighetr, li ekura icgurgenteroa på d:nna tid icke hia : ts enda krigsskepp i sön, icke levererat on 4 udda rämnvärd dr bboicg och icke gercora li iag bevisat, att de skulla biifvaistånd ett uppiräda såsom stat, Sasom från Förenta Staternas sida sedermera framhiöllits, var det jost genom denna öfverilade, i omständighe:erna alls icke grundade och i alla eenden oförsvarliga handiog som det gjorzes wöjligt för rebellersa att med tillbjala af pbritiska skepp, hvilka utrostades, l provianterades, bemannades och bevärades ill iska hamnar, uppträda till sjös såsom ! örande rakt, hvadan således drottvingf s f Victorias kungörelse först framkallade det politiska tillståad som bort föregå densamma. Det osktadt försökt: en elska regerindå efter ic-urrektionens undertryc-e berres hållning under kriget gjor-d till töremål för allvarsamma dijloma-i tiska förhandlingar, i början rättfärdiga den! samma genom e proklamation af presiden, ten, i hvilken förekom ett ställe, gom hänA tydde på, att det var regeringens i Washings ton afsigt att underkasta södra delen af f.k d. uvionen en effektiv blokad. Hurn litet likväl detta urskuldande var att fästa sig I vid, framgär redan af den omständigheten, p att en elska regeringen först flere dagar ef-lö er utfärdandet af drottningens proklamation ii ck del af denva presidentens förklaring. t! Skulls detta faktum icko vara tillräckligt att 4 äd-galigga ohållbarheten af den ståndpunkt engelska regeriogen från början i denna sak intog, så har hon äfven sjelf indirekt erkänt Y srgumentets svaghet derigenom, att hon 1865 5 återkallade de rättigheter såsom krigförande makt, hon tillerkänt sydstatskonfederationen, ! oaktadt ofvannämnda proklamation af presidenten ännu var i gällande kraft och sydstatshamnarne ännu såsom förr voro under9 kastade blokad. AÅfven så svagt var det af d engelska regeringen åberopade prejudikatct, att år 1825 en krigförande makts rättigheter tillerkänts provisoriska regeringen i det 3 då mot Turkiet i uppresnicg stadda Grek : tand. Geekland var nemligen vid denna tid7 a N 3 punkt redan de facto en tiil sjös krigförande makt, hvilket bland annat bevisas af följande ställe ur ett svar från dåvarsnde engelskal , regeringen på en reklamation från Turkiet. En makt eller en kommunitet, som för krig ? d en annan och betäcker hafvet med sina saze, måste antingen anses såsom krig rande makt eller behandlas s som sjöivare. Hvad ou verkningarne af drottning Victorias proklamation beträffar, voro de, oafsedt de kostnader nödvändigheten att föra krig till sjös mot konfederationen medförde för amerikanska regeringen, isyonerhet ytterst edorfliga för amerikanska fandein, såsom tillräckligt synes deraf, att under de fyra krigsåren nära 300 fartyg af unionens handelsflotta udpfångades eller förstördes af konfedererade kryssare uller kaparskepp. Bland dessa kaparskejp ha isynnerhet Alabama, Florida, Georgia och Shenandoah vunnit en bedröflig ryktbarhet. Alla dessa 4 skepp byggdes, utrustades och bemannades i britiska bamnar och af britiska undersåter, Vid alla dessa fyra tillfällen gjorde man sig kna past mödan att förhemliga skoppens ändamål, och vid slla vände sig de amerikanska konsulerpa samt amerikanska sändebudet tillj85 britiska regeringen med anbållan att skeppen måtte qvarbållas samt beledsagade denna anhällan med temligen bindande bevis. Icke dessmindre hindrade britiska regeringen icke något af de britiska SEPRen att utlöpa och gjorde sig derigenom skyldig till det mest 5 ro ar AA OM CR 12 2 å ct tr MA er br Rr 2 m MW bt 2 2 he