, blend ella europeiska länders legstifining ännu Iqvar på samma ståndpunkt som den sven Iska, bibehållande mannens rätt som med allt skäl kallats en våldsrätt till hustruns egen; dom, Striden om denna reform, kos oss jäena kvappast börjad, cegrade i England ; i bufvadsakligen genom den allmänna opinionens påtryckoing och de ständigt nya, tylvärr alltför lätt funna, fakta och exempel .isom genom den dagliga pressen framlades lör allmärheten. Några sådana berättelser, hem. tade ur de bästa källor, skola måhärda äfven hos oss icke sakna ett visst iniresse och bidraga till ytterligare belyening at den allvarliga frågans djupt vigtiga, stundom äfven djupt sorgliga betydelse. Följande berättelse återfinnes i Times, Juni 11869, och reproducerades kort deretter af I Manchester Examiner och Echo. I För rågra år sedan afled en advokat och efterlemnade som frukten af en god praktik ten. liten förmögenhet, afirastande omkring 7000 rdr årligen, hvilken ärfdes af hans syster. Em annan advokat, den dödes förtrogre vän, med det bästa rykte och särdeles sllvarligt och stadgedt uppförande, friade till arftagerskan och fick hennes ja Hon hade ingen ranvlig slägting att rädföra sig ined ech litade dessutom fullkomligt på den blifvande makeo; han fick alltså taya hand om affärerna och sjelf uppsätta giftermålskontraktet med det i Eugland elitid brukliga seitlement, ungefär motsvarande den svenska giftermålsbalkens äkterskapsföro:d. Kort tid ef.er giftermålet kom en yngre qviana i huset som ett elags sällskapsdam eller hushållsmamsell. Icke långt derefter hatte det att hustrun fått en svår sjukdom och slutligen att hon blifvit vansinnig, Några få vanner efterfrågido fortfarande hennes tilistånd, men erhöllo af mannen den förklaring att hon ej var våldsam, och att hen derföre helst vilie behålla hen e hemma, hvarest hoa paturligtvis kunde få den bästa skötsel och värd af den förutnämnda urga qvinnav, som nu blifvit matmoder i huset. Sju eler åtta år förflöto då advokaten etter en kort sjukdom plötsligt afled. Hans slägtiogar togo genast huset i besittniog och fuono då den hjelplösa hustrun instävgd på ett vindskontor, i full besittning af sitt förstånd, med rivalen till fåpgvaktereka. Henneg gifiermålskontrakt konde icke mera återfiunas, sjelf visste hon ej på ivad vilkor förordet preprungligen blifvit uppgjordt och lagena måste hafva sin gång, Hon ble? således skyldig att uppiylla hvad mannen i testa mentet föreskrifvit, eburn deruti förordnades att hvarje öre af hennes förmögenhet skulle tiifslla den qvinna, som inkräktat hennes plats och gjort henne sjeli till fånge. Utan alia tillgångar lefde den oiyckliga enkan ännu några år pä don riuga penning, som skänktes fenne af den qviona, som beröfvat henne bäde frihet och iörmögenhet, och dog siutligen i armod, Tidningen tillägger en varm uppmanivg till hvar och en som med harm och ovilja. läser ofvanstående berättelse, att med all ifver hvar och en i sin mån, arbeta på ateckaffandet alen lag, under hvilkens sanktion dylika alskyvärda tilldragelser ostraffadt kunna passera, Ena uppsats i Westminster Review för några år sedan, omtalar följanda: fn egendomsegare i norra England, som efter hand blifvit alltraer ioveckiad i skolder och affärstrassel af åtskilliga slag, befapn sig en vacker dag ansigte mot ansigte med verklig nöd, då hans hustru, ett dogligt och företagsamt fruntimmer företog sig att öppna en liten modehandel i närmaste stad. Henres gamla vänner blefvo goda kunder, och eom hen med flit och ibärdigbet förenade smak och förmåga, lyckades honXfå arbete tillräckligt tör att underhålla sig sjelf och maunec, hvilken på intet sätt dertill konda bidraga. Många är arbetade hoa på detta sätt och hade samlat en liten sparpenning, då ålder och sjuklighet tvingade henne att lemna handeln för att, som hon hoppades, i frid och ro med mannen tillbringa sin återstående lefnadstid. Men kort tid derefter afled masnen, ömt vårdad och skött af sin husiru, och efierlemnade ett testamsnte, hvari förordaades att hvarje riksdeler af hustruns hopsparade förmögenhet skulle tillfalla ena mätress, som han i hemlighet underhållit. Hustrua hade troligen isgått sitt äktenskap musen förord eller och befanns ingen hafva förutsett det ovanliga fall att hoa skulle förtjeoa något. Testamentet var alltså fnoiikomligt giltigt och sto verkställas. Hvsd skall man säga om ttvisan af dylika lagbad! ooooDen 14 Januari 1869 uppträdde inför brotimålsdomstolen en qvinna, Susanna Palmer, anklagad för att hafva tillfogat sin men ett sår under striden om en bordsknit, som han i rusigt tilistånd sökt vrida ur tuenves hand. Afgifoa trovärdiga vitoesmal intygade att Susanna Palmer var en särdeles flitig, ordentlig och nykter qvinna, som unde? sitt tolfåriga äktenskap med James Palmer sjof hade förtjent sitt eget och fyra barns uppehälle, hvartill manven under aila desse år sammarlagdt bidragit med 5 riksdaler. Han har på ellt sätt misshandiat hepne, slagit ut hennes tänder, nästan tagit lifvet af henne och bar 4 eller 5 gånger undergått fängelsestraff för sitt uppförande mot hustron Hvar gåvg han återvändt som frigifven bar han blott visat sig alltmer grym och våldsam och upprepade gånger tillegnat sig hennes penningar och huegeråd och förskingrat det Hila hon lyckats samla i boet. Hon avhäll kos rsagistraten om skyddsbsvis, men erhöll nekande svar på den grund att manner ej öfveraifvit henne, och dertill hade hsn naturligtvig, ej ringaste lust. Den nuvarande lagen erbjöd ingen utväg och barmhertiga manniskor som önskade bispringa den aria, nödgades lemna sina bidrag till föngpredi kanten i Newgate, att användas föm hennes räsniog. Dyhka fell förekomma ständigt. men det är sällsynt att hustraa båller sig nykter och förtrarande arbetar under trycket ar så börda pröfoingar, Gör hon det ej, är familjens socisla undergång gifven. b Förliden höst intriffsde åter en i England icka sälsynt skandal, som på venligt sätt gjorde sit rund i de allmänna tidningarne. En ung 16 ära leka, miss Byrch, ing 4