Article Image
RIKSDAGEN. Andra kammaren. Indelningsverket. (Forts. fr. fredagsbl.) Hr Hierta: Jag börjar med samma anmärkning, som den siste värde talaren gjorde, att allt hvad som nu kan ytterligare sägas i denna fråga, icke skall ändra densammas utgårg, och således hade det Kanske varit rådligast för mig att icke begära ordet på denna sena timma, då många ledamöter vanligen hysa en fullt berättigad längtan efter mera substantiel njutning än den, som kan erhållas vid åhörandet af ett yttrande i en sak, så uttömd som denna. Men jag har för min del, lika som de flesta, ett behof af att uttala min tanka i frågan, isynnerhet som denna tanka i någon mån är afvikande från de meningar, kring hvilka hufvudgrupperna under den föregående öfverläggvingen samlat sig. Jag tänker dervid icke inlåta mig på försök att bedömma fördelen eller olägenheterna af centralförsvaret som en föregående lärd talare sysselsatt sig med att afrätta. Detta system har haft sin tid och, om det än icke nu kan anses lämpligt, så var det dock utgånget från militäriskt vetenskapliga grunder och omfattades på sin tid af många som ansågos stillhöra landets skickligaste militärer. Jag vill äcke heller sysselsätta mig med försök att bedöma, huruvida indelningsverket bör existera eller icke, emedan jag tror, att det icke tjenar till något att i en om än så lång afhandling framställa sina tankar derom, då det numera icke torde rubba någons öfvertygelse. Deremot anser jag det icke vara utan vigt att söka framställa min åsigt rörande sjelfva frågans så att säga taktiska ställning. Jag skall, för att icke behöfva gå för långt till;baka i diskussionen, endast bedja att få upptaga ett yttrande af den näst siste talaren, nemligen herr vice talmannen, som lade mycken vigt derpå, att det icke går an att uppskjuta frågans afgörande till en aflägsen tidpunkt. Jag ber då att härvid få anmärka, att åtminstone jag icke hört någon tala om att uppskjuta denna sak till en aflägsen tidpunkt. Men månne icke frågan är uf så stor och omfattande vigt, månne den icke innebär så många spörjsmål i organiskt och finansielt bänseende, att den väl tål att tänka på något längre än för dagen? Jag tillåter mig härvid att erinra om ena anmärkning, som jag gjorde då den kongl. propositionen om statsverkets tillstånd och behof remitterades. Denna kongl. proposition ankom till riksdagen redan före den nu föreliggande om landtförsvarets ordnande, men likvål finnas i den förstnämnda förutsättningar om fordringar på penringanslag, som ega sammanharg med detta ordnande. Vid det tillfället förklarade en bland konungens rådgifvare, att dessa fordringar icke utgingo från elier stodo i sammanhang med någon farhåga derom, att landet vore utsatt för öfverrumpliog af någon af dess RR utan blott afsågo behofvet och nödvändigheten af att kunna åstadkomma en respektabel neutralitet, — och äfven sjelfva Topo gaf vid handen, att i enlighet härmed, meningen icke vore att brådstörta försvarets iordningsättande utan låta detta hafva sin lugna gång, under sex, sju eller nio år jag minnes nu icke noggrannt hvilketdera; under det man likväl vid ö verläggningen härstädes sökte att göra en påtryckning på representationen om angelägenbeten af att genast bevilja hvad regeringen begårt i anslagsväg. Jag tillät mig då, att framkasta den frågan, huruvida den nuvarande politiska ställningen kunde anses vara sådan, att man på en gång behöfde bevilja allt, zom regeringen för försvarets ordnande begört, och jag tog mig äfven friheten att söka bewara denra fråga från den ståndpunkt, hvilken at Ännu innehar. Jag tror, nemligen att regeing WW i ett så vigtigt spörjsmål som detta, der let är fråga om icke blott ökade ansiag utan äfren en Omorganisation, som lägger betydligt ökade kyldigh. fer på en stor del af befolkningen, icke can med :käl finn det vara ohemult begärdt, om nan önskar att få tän ta på saken något längre än ett igonblick. .YHurz har at sedermera denna fråga sin vidsträc tare omfrttuing blifvit behandlad? lag vågar icke tillmäta mig att kunna gissa, hvarfrån det komm er, men Jika fallt är det kändt för kammaren, att de flesta våtryckningar, som komBRM VTT AREOANIOTEA AE

9 maj 1871, sida 3

Thumbnail