en utmärkt ingeniörofficer och har såsom öfverste i marskalk Bazaines stab deltagit i kriget. Efter Metz kapitulation lyckades han undkomma genom de preussiska förposterna; har skyndade strax till Bordeaux och deltog i Loire-armåns strider. Den 18 Mars ställde han sig till upprorsregeringens förfogande, efter hvad man tror, emedan han blifvit förbigången och tillbakasatt af general Vinoy. Centralkomita mottog med glädje hans anbad och utnämnde honom genast till generalstabschef för 17:de legionen. Efter första affären vid Neuiliy (den 1 April) underställde Rossel komitån en plan, enligt hvilken nationa!gardet nattetid i all stilihet skulie smyga sig fram fråa Asnidres till Courbavoie och taga Versaillestrupperna i ryggen, medan Henry, Fiourens och Duval skulle anfalla framifrån. Planen vann kommunens bifall; man beslöt anförtro Rossel utförandet och anbefallde den yttersta hemlighetsfullhet. Framryckandet gick lyckligt för sig till den punkt, der jernvägen meilan Courbevois och Asoidres gör en tvär bugt. Här stötte i mörkret flera bataljoner nationalgardister till. hopa, och då de icke voro tillräckligt under: rättade om planen, vexlade de några skott i med hvarandra, hvilka icke allenast kostade :; några soldater lifvet, utan äfven fäste Ver-l sailles!rappernas uppmärksamhet på den sn-li ryckande fisnden. Det slogslarm i regeringai truppernas läger, och Rossel måste nu medl: sina bataljoner skyndsamt draga sig tillbaka t till Asnigres och Clichy. Cesntralkomiten lät ; genast arrestera Rossel och föra honom tillls Conciergeriet; det påstods, att han var enc hemlig bonapartist, som ville förråda kom-s muneas soldater till fienden. Till Rossels: lycka var en af hans äldre vänner, Masson, lt medlem af 17:de legionens komite. Då denne j; L 1 i i N Vv ä Vv fick höra talas om Rosssls häktning, skyadade han till Hötel de Ville och förmådde polisprefekten Rigault att utfärda en order!li om öfverstens frigifvande. Masson ilade sjel? med denva befallning till Conciergsriet, der han fann Rossel försänkt i djupaste sömn. Då han väcktes och såg sig omgifven af fängelsets direktör och flera andra personer, tviflade han icke längre på, att han skulle skjutas. D3 Rossel igenkände Masson, ropade han: Åfvea du, min vän, vill bli vitne tilljl min afrättning! och drog i detsamma uppls ur fickan en revolver för att skjuta sig. r Masson ropade: Jag kommer för att försätta v dig i frihet, Ressel föll då rörd i hanslr famn. Några dagar senare utnämndes hon ji af exekutivkomitea till chef för generaist..ben r i Paris. Med Cluseret, hvilken allmänt va-b rit froktad såsom en frätgirig och häftigr person, har Rossel haft flera tvister. d Kort före sin arrestering utfärdade general Cluserct ett dekret, hvarigenom Parisarmea delades i två delar, den ena för det yttre och den andra för det ivre försvaret. Den första divisionen skail delas i två befäl; det ena under Dombrowski skall bevaka linien från S:t Oaen till Point du Jour; det andra under Vroblevski skall bevaka linien från -Poiot du Jour till Bercy. Hvardera af dessa bsfäl har tro uaderfördelningar. C:cilia kommenderar armen för det iore försvaret af Paris, hvilken består af bataljoner af det lokaia nationslgardet. Dombrowskis hög qvarter är i Chateau la Muaette, Vroblevskis, i Gentilly. f Krigshändelserna gå sin gilla gång. Delu om rästet Issys kapitulation inledda under-o handliogarne, hvarom ett telegram har haft att förmäla, afbrötos i måndsgs, och straxt derefter öppnades en bäftig eld rcot fästet,!h och ett anall skedde samtidigt utåt hela li-g nien, hvaraf följden blef att Versaillestrup-p perna ryckte närmare fram met Paris, och!1 äfven sedermera ha de vannit terräng. Fä-lr stet Issy befinner sig i ett eländigt tillstånd; !1 kassematterna äro sönderskjutna, embrasu-g rerna förstörda, 30 kanoner demonteradeg bland 60; ammunitionen för kulsprutorna har g; tagit slut. Kl. 5 på morgonen den 30 April lg uppstod en panisk törskräckelse i fästet. År-!a tilleristerna förklarade sig icke längre kunna ly försvara det och förnaglade haltva antalet af kanonerna. Hela garnisonen lemnade fä-,; stet. — Befälhafvaren Möegy återvände äfven!Pp till Paris och lät der sjelf arrestera sig. Vidl,e underrättelsen om dessa tilldragelser, begafl rg sig general Ciuseret vid middagstiden till fä-p stet för att hejda soldaterna på deras flykt,lz, hvilket likväl ej lyckades hozom. Han skic-ljp kade då nya trupper att besätta fästet.!k, Bland de första af dessa voro de 8. k.ven(jo geurs de Paris... Kommunens generaler tycsg kas icke göra sig några illusioner om utsiglp; terna till ytterligare motstånd från fästena. k, De bereda sig att lera dem och organisera sz nu sin andra försvarslinie. Tjagufyra kanoner ha blifvit uppställda i batteri vid Orleansoch Vaugirard-portarne; sappörkompanier hal bildats i de särskilda sektorerna för att an-lje lägga en py gördel af bastioner; slutligen ha l pg invånarne i Montrouge, Plaisavce, Vsaugirard es och Montmartre biifvit uppmanaade att flytta, ! A likasom invånarne i Nenilty förut gjort, eme-l y dan en bombarderiog af dessa stadsdelar när i () som helst kunde väntas. Den 30 April för-!1 följde en sqvadron jägare insurgenterna ända y: till byn Gareone i närheten af S:t Denis. , Ankomna till S:t Denis-bron, förhindrades 1 jägarne stt komma in i staden af tyskarne, som hotade att skjuta på dem, om de det g paktadt försökte intränga. ia Cluseret säges ha infriat sitt löfte till ge-l,g nerai Fabriee att släp :a lös erkebiskopen aflg Paris. Denne skall ha blifvit frigifven denlg 30 April. . te Natiocaltörsamlingen har beslutit, att bvary och en, som antänder offentliga eller allmänna byggnader, skall straffas med döden. Times specielle korrespondent i Versaiiles!y; skrifver den 29 April bland avnat följande:) 3 Klarligen märker man, att längtan efter honneur och gloire icke är utplånad i Frank-ly rike. En odekorerad fransman är i dettalr ögonbliek en kuriositet, men trots de mångalr Hederslegionsstjernor, som blifvit utdelade för gjorda tjenster under senaste kriget, äro dock för närvarande icke mindre än 64,000 anmälningar om erhållande af denna utmärkelse NH PR ha DO