endast en liten hop personer ur den lägsta klas gen. Förste ordföranden tillkänhagaf, ätt demon gttätionen hade till ändamål att förklara, ätt komi0unen i Paris strider icke blott för Paris rättigheter, utan äfven för alla arbetares i hela verlden och för att frigöra arbetet från kapitalets herravälde. Han påstod, att mötet representerade Londonbefolkningens, åsigter. Han angrep de engelske republikaner, som ej voro stöddär. och anmärkte, att demoastrationen icke hade till ändamål att låta höra diskurerare, för 2 pences entrå, utan hederlige arbetare, som kommit för att uppfylla sin pligt och som derefter skulle återvända till sitt arbete. Till slut höll han ett långt loftal of: ver bröderna i Paris (kommunens anhängare) och rekommenderade dem i det engelska föl kets ynhest. En viss Radförd uppläste adressen, Böm mottogs med hvarjehanda demonstrationer, hvilka dock föga stämde öfverens med syftemålet. Den skulle aflemnas till underhuset, till centralkomiten, till nationalgardet och de arbetande klasserna i Paris, såsom utgånvgen från Londons befolkning, församlad på ett offentligt möte, som sammankallats af den internationella demokratiska föreniogen. De tal, som följde på denna uppläsning, höllos nästan allesammans af utländingar och gingo ut på antingen att upphöja kommunen i Paris till skyarne eller uttala en förkastelsedom öfver alla konuvgar öfver en bank; alla slutade de med en önskan att få se kommunen införd i England. Ett betecknande drag var, att de temligen allänt klandradeg alla andra engelska republikaner, rodlatigh.s s ÅAfven i Rom bar Döllingers kraftfolla uppträdande mot ofelbarhetsdogmen gjort ett djapt iatryck. Enligt en korrespondens från Rom till Avgsburger Allgemeine Zeitung cirkule:ar bland professorerna vid. universitetet derstädes eo adress till Döllinger. Den som tagit initiativet härtill är den såsom språkforskare uotoärkte, snillrike och mångsidige Giacomo Ligaano. I adressen yttras bland annat: : Vi professorer vid romerska universitetet helsa sålända med stora förhoppningar det steg ni tagit och önska främgång åt er sak, bota tillika är vår egen och den kristna civilisationens. Och detta förklara vi öffentligen, på det ni framdeles med det opartiska omdöme som utmärker er må i fråga om. denna sak skilja mellan det italienska folket peh de italienska biskoparne. Vårt episkopat har iatet fädervesland och står alldeles): utom italienska folket... Syllabusj ofelbarheten, den påfliga autokratien, alla dessa negationer af det gudomliga och menskliga förpufret utgöra ett system; som står i motsägelse med hela vår karakter och andliga utveckling. Vi romare, d. v, a italienäre, hata ika mycke: som tyskarne detta andens skymfliga slafveri, Den italienska moraliteen är oo icke mera densamma som i 16:de århundradet. Vi veta, att den stund komnit, då båda folken, tyskar och italienare, nåsts gemensamt kämpa för den kyrkliga eformens heliga sak.s Den sehWeiziska förbundsförfattningskomvissionon bar icke, såsom förat uppgifvits, illstyrkt upptagandet i konstitutionen af ett tadgande om civiläktenskap. Men. då det öreslagit att förbrrd:t skall vara. kompeent att ioföra ex, gemensam civillag och ktenskapslagstiitningen utgör en idelaf lerna, kommer det att stå förbundet fritt tt på lagstiftoingens väg införa civiläktenksp. Deremot har kommissionen tillstyrkt pptagsndet i konstitutionen af dödsstraffets fskaffande och full religionsfrihet. -Uaderrättelserna från Tarkiet låta ogynnatt: Nomadstammarne vid Tigris ha gjort ppror, hvadan trupper i största hast måst fsändas till Mosu!; RR mellan Porten ch khediveå i Esypten äntager ett alltmera otånde utsgende, och broligheterna i Paris öra det omöjligt på Parisoch Londonörsfroa atsluta ett sedan längre tid projekeradt i årets-budget redan figurerande lån. pre a kt gt I br RO rr et RA Fo