— Misstag på person. Independance Belge meddelade för någon tid sedan, att medlemmen at Paris-regeringen, medborgaren Blanchet, egentligen var en f. d. barberare från Brissel. Några dagar derefter emottog Independance ett bref, som tidningen införde med den anmärkningen, att utom det beriktigande brefvet innehöll bevisade det särskildt, att den gamla Figaro-racen ej är utdöd. Brefvet lydde så här: i Till utgifvaren af Indpendance Belge Monsieur! I JM 82 af er tidning meddelar ni, att Blanchet nti komitån i Pario är en f. d. barberare från Brässel; och i J4 87 uppgifver ni efter Etoile Belge, att Blanchet länge utöfvat sitt yrke i hörret af rue des Pierres, att han derefter hållit till vid rue de Brabant, der han blef den Figaro, som föredrogs af prinsessorna från Square de Cologne och att ban en vacker dag lemnade Brissel under förklaring, att han begaf sig till utlandet i egenskap af delegerad för Internationale. Uian att vilja uppehålla mig vid det som är rent af elakt i dessa notiser, såtillåter ni väl, hr utgifvare, att jag i sanningens intresse, men också för att icke någon skugga må hvila på hr Blanchets i Pariserkomitån ära, att jag lemnar era läsare några upp feingar? Grymt förföljd i Frankrike af den usla re; ring, som gick sönder vid Sedan, flydde jag 1854 till Belgien, i hopp att der kunna förtjena mitt uppehälle. På den tiden kunde ej en politisk flykting, som icke egde någonting, så lätt uppehålla sig i Brässel, ban måste vara rik, han mäste ha räntor eller mäktigt beskydd. Men jag hade hvarken det ena eller det andra. Emellertid lyckades jag efter åtskilliga motigheter att erhålla sysselsättning vid rue de Madeleine. Det var derifrån jag kom när jag slog mig ned i hörnet af rue des Pierres, bara som barberare säger ni, men jag förfärdigade dock peruker åt några af era mäktigaste hufvuden. Derefter etablerade jag mig vid Porte de Cologne. Jag hade knappt hunnit komma mig i ordning der, förrän en order från justitieministeriet kom och förbjöd mig att vistas på belgiskt område. Jag tslade aldrig med någon om Internationale, ingen talade med mig om den, jag kände icke till Internationale. Jag lydde befallningen, jag måste väl det, lemnande åt mina fordringsegare absolut allt hvad jag egde. Jag kom till London med 59 francs, utgörande en insamling från 10 vänner, 5 francs från hvardera, 9 karlar och en qvinna, den utmärkta Sebert (icke från Auvergne). I London har jag nu varit etablerad i nio år, jag har ej varit i Paris på 8 månader och då var jag der för att köpa möbler i internationel stil till en ny salong, der jag finns alla dagar för att behandla bufvuden. Detta, hr utgifvare, är historiskt om barberaren vid rue des Pierres. Er tillgifna tjenare Blanchet. M 1 och 2 och 134, Fenchurckh Street, city London. Parisertidningen La Cloche intog också Independances notis och hedrades derför medföljande originella skrifvelse från den rätta hr Blanchet, i hvilken vi återgifva författarens understrykningar, sådana de finnas i La Cloche: Paris den 4 April. Herr redaktör! Man har visat mig ert nummer för den 2 dennes, hvari förekommer en notis om min personlighet, en notis som ännu en gång bevisar, att det finns samtidigt flera åsnor med namnet Martin. För att tillmötesgå den parisiska befolkningen, som fullkomligt känner till att medlemmarne af kommunen icke kunpa sköta de offentliga angelägeoheterna så gement uselt som oligarkerna af den 4 September, men som kanske skulle tro, att Böj af dem äro så okunniga som advokaten Jules Favre, som ej begriper annat än att lägga före otäcka fraser, fulla med pathos, gallimatias, bockar i franskan (fe dessa tans 8. k. tal den 22 och 23 förl. Ayvil, i församlingen i Versaiiles, 0. 8. v.) — anser jag det vara min pligt att upplysa er, art jag aldrig handterat saxen och ivte keller rakknifven, att jag aldrig bott i Brössel, att jag år helt enkelt litteratör, att, tack vare den kejserliga regimen, jag pubdlicerat nästan ingentin under mitt verkliga namn och att, i enlighet me detta gamla axiom: Vivere primum est, det inträffat någon gång att jag gifvit lektioner i döda och lefsande språk för att kunna draga mig fram rederligt. Sedan två och ett halft år har jag för utt undgå Bonapartes moucbarder och i den tanken att min måge ej var dyrbarare konstruerad än en krämares, etablerat mig som möbelbandlare. Ni finner; herr redaktör, att era upplysningar äro oriktiga och att vi skrifvit på god tro, hvarör ni torde värdigas införa denna lilla rättelse i ert nästa nummer. Jag förklarar härmed, att jag alldeles icke ve-: at nedsätta de hedervärda barberarne eller peruk: nakarne, det är min ofulla tro, att, om efter de t September, våra öden blifvit länkade af berra: rukmakare och barberare, så skulle vi ha fått ita ett mindre macadamiseradt bröd. Paris och; ess fästen skulle ej ha blifvit lemnade åt fien-; ien och vi skulle ej beböft lägga fem milliarder ill vår skuldsumma, ofantlig redan till följd af jngo års despotism, kringmurad med gmuts och lod. N Blanchet, i Medlem eaf kommunen, delegerad i! kommissionen för undervisningen och i provisoriskt för justitiekom missionen — Naturalisationsbedrägerier i England. rör at: blifva naturaliserad som engelsk underåte är det nödvändigt att man oafbrutet varit bo. att i 5 år i England, hvilket skall vuder etdsfi ligteise intygas af 4 egare af fastighet i landet ini London boende preussare vid navn Stub ver har för kort tid sedan blifvit arresterad, emean han drifvit. en storartad rörelse med att aukaffa folk som för billigt pris gingo falsk ed på tt de eller den personen hade bött oatbrutet i ondon i 5 år I enledniog böraf föstes i tyska, olisblad uppmärksamheten derp, att med få un-; antag hvarje icke-engelaman, som reser på kon. i nenten med ett engelskt caturalisstionspasa (nawralised British subject), år en misstänkt person, om förtjenär polison3 specielia uppmärksamhet. — Imatra vattenfall i Finland. Ett bolag ar bildst sig och rustar gig på allehanda sätt för tt, skrifver Helsingfors Dagblad, kunna bereda, e resande, hvilka under sommaren erna besöka; etta vårt natursköna vattenfall en beqväm färd ch en angenäm vistelse på stället... For att tillinna fallet större uppmärksamhet skall en resej andbok spridas bland turisterna. od Enligt hvad vi hört sägas skall bolaget äfven! afvå för afsigt att uti Imätra stota hotell för! ymmaren etablera en permanent Utställning af nska målares taflor. I Vid Imatra mötas menniskor från alla verldensj anter, söger Viborgs Tidning, och då de nästan la, i följd af en outgrundlig. raturmakt, jast på etta ställe plåga fattas af ett stort öfvermätt af oetisk inspiration, må mun-ej förundra sig öfver, m ett tu tre alia väggar äro öfverfyllda af del errligaste poetiska alster. Men en annan egenet är att dessa dikter, sannolikt i följd af Imaas förvirrande inflytande, tyckas hatva mycket! vårt att kläda sina sublima tankar i meter och! im. Klagar man i allmäshet öfver att formen i oesien börjat öfverfAlygla ionehåliet; att man ofta