(Insändt.) Annu några ord om försvarsutskottets betänkande. Såsom bekant är, föreslår K. M:t riksdagen bland annat: antagandet af en allmän absolut värnepligt, samt bibehållande af indelningsverket. Af dessa frågor antar det särskilda utskottet, till hvilket frågan öfverlemindes, enhälligt den absoluta värnepligten, men fordrar, med sin majoritet, såsom vilkor för värnepligtslagens antagande: indelningsverkets uppäfvande. Emot dessa vilkor protestera alla Första kammarens ledamöter på anförda skäl, men förklara sig likväl fem af dem villige att på vissa vilkor lyssna till en ino utskottet föreslagen aflösning, under det ått en iaf ledamöterna, hr Björnstjerna, lika bestämdt afslår såväl indelningsverkets upphäfvande, som dess aflösning. Så gestaltar sig uti sin enklaste skepnad den fråga, hvilken vår riksdag nu gär att afgöra. Om behandlingen af värnepligtsfrågan skola vi ej säga många ord. Utskottet har, utan att anföra några skäl, antagit en åtminstone omtvistad grundsats; dereiter sökt att kringgå densamma; samt slatligen på styrelsen lagt alla svårigheter, alla följder af det misstroende, som den föreslagna lägen måste föda. ) Och riksdagen synes således hafva alla skäl till att förkasta utskottets förslag i den väen. g Vi skola ej heller länge uppehålla oss vid majoritetens premisser eller konklusioner rörande indelvingsverkets upphäfvande. De förra äro de vanliga, mångfaldiga gånger vederlagda. Det är Thors bockar; som alltid spöka. Lika vanliga äro beklagligtvis mötiverna till de senare, nemligen egennyttan. Och Första kammarens samtliga ledamöter i utskottet håde således, enligt vår förmeping, fulikomligt giltiga skäl att emot detta beslut afgifva sin väl motiverade protest. Men olyckligtvis lyssnade fem af denna kammares ledamöter till ett inom utskottet väckt förslag till aflösning. Beklagligtvis ansågo de sig, sedan de efter en från den militära synpunkten anställd granskning af den indelta armån, trott sig nna att denna armå i dess närvarande skick ej vore en fullkomligt tjenlig stam för en beväring så talrik som vår enligt K. M:ts förslag, eler stå i öfverensstämmelse med en, enligt samma förslag, ordnad värnepligtslag, böra föreslå riksdagen att efter en orterna vidtagena uppskattning af rustoch rotehållets verkliga kostnad, samt dennes inteckning i jorden, åt rustoch rotehåliarne sjelfva öfverlemna att fullgöra sin pligt, antingen in natura, på sätt hittills skett, eller enom betalande af en vakansafgift. För leona summa kunde krigsstyrelsen för längre eller kortare tid antaga såväl manskap som befäl äfven utur de bildade klasserna. Genom en sådan åtgärd skulle slutligen, enligt utskottets mening, armen biifva en uppfostringsanstalt, der ätven bildade ynglingar kunde inhemta de kunskaper och färdigheter, genom hvilka de kunde undvika att t ledet fullgöra sin värnepligt, utan att någon mot sin vilja underkastades det band på den fria verksamheten, som uppkommer då hvar och en värnepligtig måste bildas till en duglig stam8 Och det är nu på dessa herrar reservanters premisser och konklusioner, samt på det förespeglade resultat af deras förslag, som vi önska att fästa uppmärksamheten. Utan tvifvel är det, efter en ur militära synpunkter gjord granskning af den indelta armåns militära värde, som frågan om dess bibehållande eller upphäfvande skall afgöras . gen då måste äfven dessa synpunkter vara rikt g.. Den absoluta värnepligten är likväl i och för sig stridande mot mennoiskans natur och medborgarens ställning till staten inom det moderna samhället. Den har i de få länder der den är antagen alldeles särskilda förhållanden att tacka för sin tillvaro. Den här såsom vi alla känna, aldrig i vårt land varit ) Lagförslagets S3 7, 17, 22, mom, 2, 3, 6.