LITTERATUR-TIDNING. Innehåll: Om lagens orättvisa mot den gita qvinnan. — A. v Fersens bistoriska skrifter, utgifna af R. R. Klicckorström, sjunde delen. Om lagens orättvisa mot den gifta qvinnan. (Stockholm 1871, Norstedt Söner. Pris 40 öre.) ij Ja mera vidtomfattande frågan om qrvinnans medborgerliga rättigheter är och förmodligen länge ännu måste vara, desto svärare är det att åstadkomma en försonicg mellan de stridiga partierna, ifall man håller sig vid allmänna abstrakta gatser och icke inskränker sig till något bestämdt, praktiskt önskningsmål. Det dröjer, som bekant, ej länge ionsn spörsmålet om den gifta qgrinväns eganderätt ånyo skall företagas till behandling af svenska riksmötet, och ju mindre olemik det vexlas vid sidan af sieliva bufvudfrågan för tillfället, desto större törhoppningar kan man ega om dennas lyckliga utgång, Den broschyr. som under ofvanstående titel i dessa dagar lemnat pressen, utmärker sig för sträng begränsning till hvad förf. afsett att behandla: missförhållandet vid den mifta qvinnans ställning ivför lagen, hvadan äfven e, gom ej kunna finna sig i yrkandet på likställighet mellan man och qviona, men ändock medgifve, att äktenskapets ekonomiska lagstiftniog lemnat något öfrigt att önska, atan missnöje böra kunna taga kännedom om den ifrågavarande lilla ströskriften, Till en början medgifves af förf., att stadgandet om gift qvionas eganderätt måsta ipgripa i. familjelifvets alla förbållanden och medföra åtskilliga svårigheter, för hvilka ej ens dess varmaste förfäktare kunona vara blinda, men det erinras derjermte, att, oafsedt det gofistiska i att på denna grund motsätta sjg feformer, ett stadgande redan fiones i svenska giftermålsbalken, af den berkaffenhet att mannens oinskrävkta rättighet öfver bustruns egendom i någon mån förebygges: stadgandet att mannen icke utan hustruns samtycke, hennes lagligt bevitnade frivilliga anderskrift må kunona sälja, förpanta eller bortskifta hennes fasta gods å landet, och på samma grond — menar förf. — som deona paragraf utan någon skadx för samhället kunnat efterlefvas, skulle förbehållet kunna utsträckas till all den egerdom bustrun. vid äktenskapets ingående medför och sedermera ärfver ellår förvärfrer utan intråog på mannens målsmanskap i öfrigt. Dessutom ligger det nära till hands att bänvisa till det tyckliga resultatet al sådana åtgärder på annat håll: i de europeiska stuterna såväl gom i Awerika, ty genom en sammanställning af giftermålsiagen i de olika länderna visar gg att af Europas stater dejar knappt någon numera med Sverige den äran att. en giftermålsbalk vidhälles som tyckes härstamms från den tid då bustrun fick sin plats bland ardra bohagstiog i förteckningen på mannens egendom; ochi Amerika infördes redsn för tjugu år sedan den ou hos osa fordrade lagförändripgen utan att någon oenighet i familjerna försports sårom följd deraf. Tvärtom har, enligt utmärkta juristers intyg, reformen varit i allo tillfredsställande, och hvarje försök i retrograd riktning skulle numera vara förgäfves, ty det ifves der blott ett slags menniskor som möjgen i tysthet beklaga sig öfver hvad de dock ej kunna ändra: de nemligen, som till sitt egentliga lefoadsmål uppställa förvärfvandet af någon rik arftagerska; att dessa äfven i vårt land ogerna skola emotse den förändring, som förr eller senare måste försiggå äfven med svenska giftermålsbalken, är ganska naturligt, men torde saklöst kunra lemnas utan afseende; fastmera bör man med glädje blicka framåt till den tid då dessa beklagliga och motbjudande föreningar, der mannen gilt sig endast för att bli herre öfver hustruns penningar, genom lagligt skydd för gift qvinnas egendom otvifvelaktigt skola i betydlig mån förminskas, lika visst som de utslitna