hastighet, föra artilleri som gsnomskjäter 10 tr tams pansar, hvilka, inne på grundt vatten, sjelfva kunna bestämmealsitt afstånd från en anji ryckande fiende och sålunda kunha göra dess ! såväl landstigvingsflotta, söm densamma eskorterande pensarflotta, högst svåra afbräck.lr Vidare känna vi från sjöslaget vid Lissals huru Ferdinand Max, visserligen försedd !l med sporre eller pansarbräcka, men dockidq icke hvad man i ordets egentliga bomärkelse s kaliar en ram,, med en enda stöt sänkteld den präktiga R6 AItalia, till hafvets djupg på några få minuter. Hvad en verklig ir Sram, den må vara med eller utan artilleriji väl bepansrad och snabbgående, skall sprida a för en psnik, oreda och förstörelse inom en js transportflotta, det behöfver man icke ensjt orda om. Fransmännen hafva af detta slags jr fartyg flera, och ehuru man vid dem troli-je gen bar öfrigt att önska såväl med afseendelc å bepansring som snabbgående, måste de dock s gent emot en landstigningsflotta anses såsom 1 fruktansvärda, i förhållande till deras kost-s nad. England bygger äfven dylika hvaribland1 en, Hotspur, för närvarande är underka-f stad försök... Alla dessa olika uppfinningar verka onekligen hvar i sin riktning att åt!: kustförsvaret gifva öfvervägande fördelar, ; och frågan borde endast vara, huru det land som vill och behöfver begagna sig af ett kust-: försvar skall billigast och ändamålsenligasti tillegna sig dem. Dessa bevis för den i England diskuterade : satsen, får väl således anses, med afseende å såväl landsom kustförsvar, vara fullt): sann, och haoru förfärligt man än tycker detjii vara, att det menskliga snillet och förnuf-: tet skall finna en -tillfredsställelse uti attl; göra det till sin uppgift, att mer och merj påhitta och fullkomna maskiner som endast: äro ämnade för den ena menniskan att för-. göra den andra med, ligger det dock något. Mmgnande deruti att: det stärker försvaret ! gent emot anfallet och möjliggör dett för ett idogt folk, att, .med relativt ringa! kostnader, söka bevara sin sjelfständighet. och frihet. För den menskliga äregirigheten. skall det aldrig blifva någon gräns, och der-j före skall aldrig någon nation, aldrig något land, dess tendenser må vara aldrig så fredliga och riktade endast åt inre förkofran, känna sig lugnt och fredadt, så länge icke den anfallne har så starka försvarsvapen att sätta mot den anfallande, att äregirigheten emot dem skall finna g:n undergång, Endast genom det menskliga snillets förmåga att kanna frambringa krigsmaskiner, så lämpade för försvaret att, medan allt möjligt skydd lemnas åt den försvarande, de kunna utveckla all den förstörelse, som, i ju större och förfärligare dimensioner den kan spridas, ger våldsverkarne, de anfallande, sin förtjenta lön. Endast på denna väg är det, som man kan hoppas, att närmas det mål, hvilket med den tafla vi ha för ögonen i Frankrike, man kan kalla för civilisationens seger, då tvisterna, nationerna eller dynastierna emellan, ej längre skola afgöras med eld och svärd, utan inför fredens tribunaler. Ifrån denna synpunkt kan man ju således endast med glädje belsa hvarje ny uppfinning som går i ofvan antydda riktning, och man helsar den ännu mera välkommen, om dess tendens är: Skydd åt de försvarande, men döden lika säker, åt den anfallan.e. I denna riktniog framgå de uppfinningar som bragts till verldens kännedom af kaptenen vid Edinb. artillerimilis A. Moncreif, och då dessa i vårt land till ganska ringa del omtalats, ännu mindre tillämpats, och de alla äro företrädesvis egnade till kustförsvarets stärkande, så torde en redogörelse derför här vara af intresse. Sverige kan icka vilja i lugn förtröstan på sin fredåza politik, år från år alltjemt undanskjuta reorganisation af sjöförsvaret, ty lika litet som en armeorganisation, den må vara hura förträfflig och huru väl utförd som helst, aldrig skulle blifva tillfyllestgörande för att skydda de förenade konungarikena Sveriges och Norges integritet derest vi läge gränsor vid gränsor med en eröfringslysten stormakt, lika litet kan detta ske om vi till denna stormakt lemna absolut frihet å sjön, absolut frihet att vid våra stränder utföra hvilka landstigningar, hvilka våldsbragder de önska, och absolut frihet att oautastade föra sina förnödenheter öfver hafvet, ty dertill fordras äfven flytande försvar. Sveriges regering och folk måste dertöre äfven tör sitt sjöförsvar, nu eller aldrig, bestämma sig för en sådan sjöförsvarsplan, som, hvilande på grundvalen af fäderneslandets sanna intresse och icke på ka teorier, hvilka, af erfarenheten aldrig besannade, endast leda till experimentermed underhaltiga vapen och medtaga de medel vi behöfva använda på bättre sätt — i sig innehåller åtminstone ett bemödande att få Se hvarje tum af vårt, al fiendtliga härmassor änou aldrig inkräktade land, ostyckadt i arf åt efterkommande. Och då de Moncreiffska uppfinningsrne enligt mitt förmenande, icke oväsentligt skola inverka vid bestämmandet af den materiel vi, enligt en sådan plan, skola finna för oss vara den lämpligaste, så har jag sökt att ur de källor, som stått mig till buds, hemta alla tjenliga upplysningar om desamma, Hvar det kommer i fråga att placera kanoner, det må vara ombord i fartyg, i en fästning, inom en jordskans eller å fältet, är det tvenne omständigheter, som noga måste tagas i öfvervägande: den ena att kunna uppställa kanonen så, att dess eld kan ut-j. öfva den bästa verkan, den andra: så; attj det erhålles framför varande skydd för såväl. kanon som betjening. Under nuvarande förj