STOCKHOLM den 13 April. Inom få dagar kommer den stora frågar som, mer än fallet varit med någonting annat på längliga tider, tager hela nationensen intresse i anspråk, att behandlas inom riksör dagens båda kamrar. Med spänd uppmärk-.? samhet kommer svenska folket att ge akt)de på sina representanters uttalanden i denna jje! sak. Men förhandlingarne i ämnet skolaM följas med ett, om ock olikartadt intresse,)bu äfven utom vårt lands gränger. Det har nå-hV gon gång blifvit sagdt, att Europa hade sina sk blickar fästade på vår representation och man har till och med från sådana håll, derhv man liksom finner ett nöje i att spela grand CM misre ouverte,, deri velat finna anledning de till löje och sjelfhånande, Nu torde det emel-Sk lertid icke falla sig så lätt för någon att)5å kunna alläeles förbise, att hvad som göres)Ce och säges i denna sak, kommer att i en stor del 34 Europa, åtminstone i flere af våra grann. eX stater, noga uppmärksammas. Jtt manligtde och värdigt uppträdande från! representatio. M nens sida och allting, som häntyder på enig samverkan emellan regering och folk för häfdande af vårt lands fulla sjelfständighet och en oqvalda sjelfbestämningsrätt, komma att motbö tagas med djup och liflig tillfredsställelse öf-)hs verallt, der man hyser sympatier för vårt! folk; men hvarje symptom af ohjelplig splittvi ring, hvarje fegt, lumpet och osvenskt yttrande om obehöfligheten af ett verkligt nationalförsvar, hvarje ohejdadt utbrott af den krassa egennytta, som endast vill bidraga till det allmännas välfärd under vilkor af enskild vinst derpå, skall inan sorgfälligt lägga l2 märke till och bevara i minnet, på de håll, ni der man har någon anledning att glädja sigic öfver vår svaghet och önska att vårt folkk må vara så vanmäktigt och besitta så ringaP lifskro.ft som möjligt. Beklagligtvis är det utlåtande från försvarsutskottet, som skall läggas till grund för förhandlingarne, sådant, att det låter förutse mycket delade meningar och ganska ringa utsigtatt förena dessa i beslut, genom hvilka saken redan nu och utan en återremiss kunde bringas till definitiv lösning. Tillkommet genom lotterislunipen medelst den förseglade sedeln, företer sjelfva majoritetsbetänkandet:ett sådant osammanhang både i förslag och motiver och derjemte sådana brister i resonement, i stil, ja äfven i korrektur, att man väl näppeligen sett någonting dermed jemförligt utgå från en riksdagens delegation. Föröfrigt eger det egendomliga förhållandet s ram, att af utskottets 14 ledamöter icke lf mindre än 9 reserverat sig. Intet af deförslag, som blifvit af reservanterna framställda, o synes heller ha den ringaste utsigt att om-n kring sig kunna samla en majoritet i båda Åd kamrarne, näppeligen ens inågondera., För så r vidt man såluoda icke under dylika omstänf digheter skulle kunna besluta sig för att ils sin helhet antaga regeringens förslag, synes IV det enda bemedlingsförslag, som kan ha någon utsigt att i och för en återremiss samla en något mera kompakt mening omkring sig, vara ett sådant, som afser godkännandet af regeringens förslag till värne-ls pligtslag, med åstadkommande af några så-t dana lindringar i indelningsverket, som kunna s; anses motsvara de ökade svårigheter för ro-! teringen och rustningen, som kunna tänkasl, uppkomma under de nya förhållandena. : å man så snart som möjligt göra fullt; klart för sig, att alla de, som bestämdt yrka, att det kapital af 60 millioner, som staten . eger i och genom indelningsverket, skall bort; skänkas åt 75,000 enskilda personer, vare sig på 15, 23 oller 28 år, bestämdt sätta sig emot hvarje reform. Afven under förutsättning af det alldelesi otroliga, att något sådant beslut, till följd af ett för ögonblicket öfvermäktigt intresse, vid något tillfälle skulle kanna komma till stånd inom representationen, tror man väl, att någon regering, som hade en öppen blick för det allmänna, för statens lif, för nationens framtid, skulle kunna sanktionera ett sådant beslut, som afhände staten dess enda säkra tillgång för försvaret, mot löfte om uppsättande af en lösdrifvare-stam, som, om den ock erhölle nödtorftigt mått af militärisk öfning, ovilkorligen skulle komma att sakna den fasta disciplin, den soliditet, den moraliska pålitlighet, den förmåga af skyndsam mobilisering, samt öfriga egenskaper, som just göra den bofaste indelta soldaten så lämplig till stamsoldat? Vid ett val emellan sådana alternativer, kan hos den, som något tänkt sig in i saken och icke är förblindad af sjelfviskhet eller partisyften, ingen tvehogsenhet uppstå. Huru illa det än för närvarande är stäldt! med försvaret, så finnes dock nuioch genom indelningsverket något, som kan användas i och för en utveckling af våra försvarskrafter; man har åtminstone en i medborgerligt och militäriskt hänseende solid stam, som kan brukas såsom krigsskola för de uppbåd af natienen, som i nödens stund komma att uppkallas till så stort omfång, som behofvet kräfver. Sedan staten lättsinnigt skulle ha kastat bort denna sin tillhörighet, så vore ingenting som hindrade, att efter ett eller annat tiotal af år, under någon tillfällig politisk stiltje i Europa, någon landtmannamajoritet i Andra kammaren vägrade anslag till den i stället satta lösdrifvarestammen;, så att ingenting annat funnes i och för försvaret, än en på den allra lösligaste fot stående milis. Innan vi öfvergå till att i några artiklar granska såväl utskottets som reservanternas förslag, skola vi i förbigående yttra ett par ord med anledning af en uppsats, som förekommer i dagens nummer af Dagens Nyheter, kallad Några anmärkningar vid regetingens armåförslag) och författad, enligt uppgift, af en officer (?) Oaktadt det är bekant, att den kostnad, hvarmed den äf regeringen nu föreslagna organisationen öfverskjuter den förutvarande, utgör något öfver 2 millioner, får förfatNERD er Se NTE ETNESE NN tar ger