RES TEGR EGT TIRAAS RUE KILIARNER VARE KARIS: IRA GES URNA nationalgardist, som berättade denna sorglig: tilldragelse, hade två gånger varit hos henne men saknat Mod att säga heöne sanningen han hade blott sagt henne, att hennes so! var sårad. : I Etoile belge läses: Vi ha bekommit in: tressanta underrättelser af en nationalgardist som har beklädt en syssla i Hötel de ville sedan -centralkomiten installerade sig der, mer faon det klokast att begifva sig utomlands. då han märkte, att man misstänkte honom att stå i förbindelse med reaktionen. Cen. tralkomitönsordförande, medborgaren Assy, åtföljes ständigt af tol? nationalgardister med laddade gevär och päskrafvade bajonstter Astingen han äter eller sofver, har han denoa vakt hos sig, och han tager icke ett steg utanför Hörel de ville, utan att den följer hoaom i hälsrne. Sjolf är han beväpnad med en lång dolk, som han ständigt bär i bältet, och pär han mottager besök, håller han sin högra hand på den. Så snart ringaste misstanke uppstår mot de tjenstemän, som stå i komiteas tjenst, bli de ögonblickligt afskedade, och det händer ofta, att de försvinna, utan att man vet hvad det blifvit af dem. Komitens medlemmar och deras agenter föra ett lustigt lefverne; möna man tror, att de äro ärlige, Det fions bland dem blott en enda ran, som tänker på att organisera en styrelse, och det är Assy; ella da andra första blott att rifva ned. Bland det första, man företog sig, sedan ceatralkomiten hade fått fast fot i Hötel de ville; var: att slå upp vinfaten i källrarna, och nationalgardisterna drucko så flitigt,. att om på aftonen en underoMficer Hade infunnit sig med fyra man, skulla det ha varit en lätt såk att taga Hötel de ville tillbaka; ; . Valen i pationalgardet skola försiggå om torsdag eller söndag. Contraälkomiten uppställer såsom kandidat till -öfverbefälhafvare general Garibaldi och bar skickat medbornn Gambon till honom för att inbjuda onom tillParis. Men Gambon ble? häktad i Börifectio på Corsica, just då han skulle gå ombord för att resa till Caprera. Uäder detatt centralkomiteb, såsom man finner, utvecklar den rörlgaste verksamhet, fortfar nationalförsamlingen att intiga en afväktande ställning, samlar trupper till Versailles, men visar för öfrigt föga prof på lifaktighet. En och annan åtgärd omtalas dock derifrån och från regeringen. Denna sistnämnda tyckes Vara hika fallen: för att ombyta sina militärchefer som Garhbetta på sin tid. Seden tre eller fyra andra gene? raler, blard dem Faidherbe, varit omtalade sågom chefer för den armö, som sammandrages i trakten åf Versailles, berättas det nu, att general Barral från den fordoarmordarmån blifvit utoämnd til öfverbeiälhafvare. Till. understatssekreterare i krigsministåren har Thiers utnämnt geveral Vsläze I ett telegram från Versailles berättas: Antslet af de här samlade trupperna utgör omkring 50,000 man med 500 kanoner. Bit betydligt antal Chassepot-gevär..tält-och-apnan krigs materiel, deribland 7,000,000 patroner samlas i förråd. 3000 man nationalgardister från S:t Germain under befäl af en viss Ronvielle ha begärt vapen för att understöda ordningens såk. Man höppss, att de från Tyskland återvändande krigsfårgarne skola kunna Organiserat till on pålitlig arme, men detta kräfver tid. Från departementena erbjudas frivilliga till regeringens understöd. Några regerdenten infanteri och kavalleri ha redan anckommit och blifvit inqvarterade omkring Versailles. Regeriogen har vidare utnämnt 18 nya ERE bland hvilka någras namn föransd: det lifligaste klanser till och med i de moderataste kretsar. Isyooerbet väcker det anstöt; ätt Ferran, som under kejsardömet länge vär prefekt i departementet Aisne, blifvit prefekt i Calvados, att den klerikale Seguier, f. d. gereralprokutator, blifvit utnämnd till prefekt i Norddepartementet samt Charles Ferry till prefekt i departementet Haong et Loire, endast derföre att han är bror till den sista mairen i Paris och notan ätt hittills ba. aflsgt ringaste prof på administrativ förmåga. Times korrespondent telegraferade den 27 Mars från Versailles: Fyra generaler äro E under krigsministerns ledning sysselsätta t samla: och organisera de trupper, söm terkomma hem från krigsfångenskapen i Tyskland. Antalet Senera!er och officerare at alla grader, som hittills kommit bem och erbjudit regeringen sin tjenst, är mycket stort. Markisen af Galifet, som blef tillfångatagen vid Metz, har fått befälet öfver! n. kavalleribrigad i Versailles och blifvit! beordrad att organisera rationalgardet iSeine et Öise-departementet i S:t Germain. Hvarje inorgon utsändas ridande rekognosceringspatruller från Versailles och Saint Cloud till) Paris portar för att förhindra, att förbindelsen mellan Paris och Versailles blir afbraten. ; Bland förslag, som väckts i nationalför-. samlingen, lyder ett sålunda: Församlingen vill, trogen 1789 års gruwadsatser, oförtöfvadt! införa en större decentralisering i administrativt afseende, men är tillika fast besluten att upprätthålla Frankrikes integritet och politiska enhet. Thiers har inlemnat ett lagförslag att inkalla generalråden. : Den 23 Mars besvarade Jules Favre inationalförsamlingen en interpellation at Tarquet rörande äktheten af den i den parifiska Journal officiel offentliggjorda depeschen rån prepssiske. generalmajoren von Schlottbeim, daterad Compidgne den 21 Mars. Jules Favre. svarade: ; Jag är alldeles ur stånd att gifva något slags upplysning derom; och det är icke en af de minsta förödmjakelser, jag under denna tid måste utstå, att jag nödgas erkänna detta. Församlingen känner de förklaringar, jag för gågra dagar sedan vexlat med de preussiska söktot eterna, Preussen förklarada senast, att det icke tviflade på uppriktigheten af vår goda vilja att spp ingångna förpligtelser och återställa lagens herravälde. Sedan den tiden har jag fått två nya depescher, op från Rouen och en från Berlin. Båda innehöllo förbehåll, hvilka kunna tolkas som hotelser. Fienden, eller, säsom vi efter fredspreliminärerna böra säga, den makt med hvilken vi varit i krig, döljer icke, att den anser såsom en sträng pligt för oss att plitva herrar öfver upproret i Paris, hvilket öga stämmer öfverens med den bekanta brefvexlingen mellan en tysk kårchef och en de. lanarad från. vantrelknamitean. hvilken sist!