dl: dg ÄT. dn FR JET AR AR RAI VET lareprovinsernas bolag skulle redan härigenom skördat stor vinst om ej den ovanligt stränga vintern stängt den sentomsider öppnade vinterfarten mellan Stockholms skärgård och Finska viken. Men äfven i detta fall fordrar jordbra-1, ket likasom jernhandteringeh i ändamålsenlig riktning lagda banor till exportharin. , Det är således alltid till jornvägsfrågan man återkommer vid allt talom Stockholm, det inaanför liggande landets och bergslägernas förkxofran. Den snabba tillväxten i Göteborgs och , Gefle handel efter anläggandet af banor till dessa städer måste öfvertyga oss om att Stock; holms rörelse i samma proportion hastigare skulle tillväxa genom en väl utlagd jörnväg som den är större och mer omfattande än , aämnda städer, särdeles före jernvägsanläggaingarnes början. ; Man har hittills framhållit Göteborgs för-Å nånliga läge framföre Stockholras, Det hand-, jag som det från gränserna af Asien till Bal-; fishport utdragna ryska jernvägsnätet erbjuder Stockholms köpmän, industriidkare och jernpxportörer för handeln på östern, kan dock: med afseende på denna handel göra Stock-:; aolms läge fullt lika förmånligt som Göte-, borgs är det för handeln vesternt. Den nä Folltecknade Hangöbanan, som efter två år skall vara färdig, öppnar äfven ny och oafbruten handelsväg på Finland, hvaraf Stock-; holm och Mälareprovinserna kunde draga stort Jago. Men vilkoret derför är: ändamålsenliga jernvägsförbindelser. ; Vid förra riksdagen yrkade ock Stockholms : invånare endrägtigt, att den af regeringen då för andra gången till riksdagen framlagda plan för norra stambanans sträckning skulle vinna . Hess godkännande. De trödde sig för dennä. begäran hafva desto mera skäl, då den afl: allmänna meningen inom Mälaredalen redan år 1856 påyrkade sträckning norr om Mälaren af vestra stambanan då af riksdagen åsidlosattes just på den grund, att vägen zorr m Mälaren i alla fall förr eller onare kommer till stånd. 7 Riksdagen bestämae sig detta oaktadt för Pn annan sträckning, hufvudsakligen med atseende på den mindre kostnad för statsverset, som deraf skulle blifva en följd. Regevingen åter hade ansett detta rent finansiella skäl böra vika för dels de statsekonomiska, som bjödo vägens förläggande i den af rörelsen sjelf angifna riktning, dels de strategika, som till mellersta Sveriges och Stocksolms försvar fordrade en skyddad jernväg 4 särheten af Mälaren, då nu utlagda sträckningar af banor i norr och söder få mil från Stockholm lätt kunna afskäras. Detta skäl ar vannit. ökad kraft genom de senaste krigehändelserna, i hvilka jernvägarne spelat en större roll än någonsin förr, och har ytterlizare framhållits af krigsministern i ett unlerd. memorial af den-29 sist). December, leri han yttrar: . Så länge frågan om norra stambanans fiktniog var gafgjord, underlät jag icke heler att, i hvad på mig kunde ankomma; förs äkta den bansträckning som, enligt min öf-7ertygelse, bäst skulle hafva tillfredsstält lan. jlets militära behot; men då riksdagen funnit lessa syften böra tillmätas ett utderordnadt svg på sitt beslut; återstod för mig att . detta hänseende endast framhålla vigten leraf att banan norr om Mälaren bringas till 1tförande och, så skyndsamt omständigheter18 möjligen medgifva, sättas i förbindelse med len redan på Mälarens nvyrra strand befintiga jernväg. De statsekonomiska och strategiska fördear, som Gen af regeringen förordade sträcking af norra stambanan skulle medfört, sunna ännu vinnas sedan Stockholm och medersta Sverige på kort tid bildat bolag med m aktieteckning, som redan närmar sig till 2!e million rdr; för anläggande af denberöfliga förbindelsen med vestra nätet öfver Köping samt med utsträcknins tll Norbergs ergslag, derifrån fortsättningen till Smedjevacken blott är oa tidsfråga, som nästan samtidigt måse finna sin lösning. Ett annat ikaledes konstitueradt bolag har erbjudit 10 att mot vanligt låneonderstöd fortsätta )anan från Upsala öfver Dannemora till Gefle—Dalabanan, hvarigenom vägen från Stoekholm till Gefle och Norrland blir 7—8 mil kortare än öfver Sala. Vi hafva här hittills blott talat om huf7udstadens kommersiella och industriella intressen. Vi anse oss icke behöfva vidare Framhålla dessas betydelse under en tid, dåi brdets egentligaste bemärkelse stillastående ir tillbakagång. I hvad mån Stockholms llvaro är beroende af nämnda jernvägars stadkommande, blir också klart för enhyar, som känner förhållandena på platsen.— För intet land kan dess hufvudstads tillväxt eller FÖR Je vara likgiltigt och detta allraminst ör Sverige, der denna hufvudstad genom sitt läge nära rikets gräns och vid inloppet till an af våra större insjöar äfven i strategiskt daänseende är en aflandets vigtigaste punkter. 1 Vid jemtörelse med hufvudstäderna i våra drraonländer Danmark och Norge, af hvilka folkmängden i den förra betydligt öfverskrider fych i den senare med stor hastighet närmar Jsig vår, måste vi vara betänkta på att ej i ned afsigt vidtaga åtgärder, som bidraga till jiess aftagande. Hufvudstaden, särdeles i ett and som vårt, der städerna i allmänhet äro nindre betydande, är af synnerlig vigt med fseende på intelligensens och kulturens utreckling. Men denna sammanhänger äfven i viss mån med handelsoch näringslifvets allTnänna blomstring. Ju fåtaligare således SRA GET ÅR i allmänhet är i Sverige i örhållande till landtbefolkningen i allmänet, desto angelägnare är det att hufvudstalens ställning såsom. centrum för . bildning ch kultur, icke med gafsigt tillbakasättes. Hufvudstadens inverkan på ett land i intelektuelt hänseende är och förblir under alla förhållanden af den vigt att representationen j kan med likgiltighet åsa dess aftagande Hön hofvodstad i tillbakagående. verkar som tt kräftsår ej blott på den närmaste landsfbygden, men på landet i sin helhet. Stockholms befolkning uppgår till omkring 3 procent af hela rikets, och den bevillning som utgöres af dess fabrikanter och hanodtserkare, belöper sig till omkring 30 procent af bevillningen för. hela riket af dess näingsidkare, -Hutvudstaden har sälunda mer in någon annan landsdel! bidragit att bygga statsbanor åt hela södra och mellersta Sverige eh torde derför böra hafva ovilkorlig rätt att nu åtminstone få ett lån på vanliga vilkor för att sjelf fullborda sina banor, FråRE