Ställningen i Paris, ehuru alltjemt betänklig, synes dock under de senaste dagarne så till vida förbättrats, att inga 172 eXCesser egt ram. Ett godt tecken är äfven au medelklassen, som i början iakttog en oförklarlig lojhet och undfallenhet samt derigenom gjorde det för upproret möjligt att bli herre öfver Paris, börjat organisera ett motstånd mot anarkisterna och sluta sig tillsammans omkring nationalgardets nye befälhafvare amiral Saisset. Insurgentcheferna synas äfven å sin sida kommit till insigt af att deras egen ställning ej heller är synnerligt trygg mellan landet, som enhälligt sluter sig till den lagliga regeringen, å ena och deras egna anhängare, den tygellösa massan, å den andra sidan. Den gemensamma faran från preussarne och den restauration hvarmed de hota ha väl ock gjort sitt till för att föra de båda partierna närmare hvarandra, och så har den kompromiss tillkommit, hvarom telegrafen i dag berättar oss. Ställningen är dock alltjemnt full af faror, och det bshöfs säkerligen blott en tillfällighet, en nyck för att det lugn som nu säges råda i den stora staden skall åter förbytas till vilda utbrott af de otyglade lidelserna. Det kan i sanning med skäl! sägas hänga på ett hårstrå. Det såg ett ögonbiick ut som Paris exempel skulle komma att töljas af de andra båda stora städerna med en orolig förstadsbetolkning: Lyon och Marseille. Röda fanan planterades verkligen på rådhuset i den förra staden och anarkien tycktes äfven der bli herrskare, men myndigheterna synas här blifvit bättre understödda 2 den ordningsälskande befolkningen och i följa deraf kunnat uppträda med större fasthet, ty Ge: lagliga ordningen blef snart återstäld. I Mar-! seiile skall den, heter det, ej varit allvarsamt hotad. Den massa tidningar, som under de båda helgdagarna hopat sig, innehålla detaljer i mängd om händelserna den 18, som hittills WS 4 1 KATRI TTT IRS SETTMAN LNROE Ar ONISTARASTASTNTAAENNTE