often och försäkrirgar och tl honom of lverlemna staden och slottet, och man se heane sedermera utveckla hela sin själs hög. het, all slut bjortas fosterländska värma un. dor de siors olyckor och pröfningar, son blefvo de närmaste följderna af kspitulatio. noen. Har bon varit stor, då hon med en hand, som icke darrade, grep regeringstyglarne för det i alla sina fogar lossnande riket och manade till det älskade fosterlandets försvar, eå är hön lika stor; ja ännu större Och mera imponerande, då hon ensan och värnlös icke faller till föga inför försåtet, som demäskerat sig, inför väldet, som. trampande tro och lofven under fötterna, låter blodet flyta i strömmär, uten red kela kraften af en själ, som icke kan böjas af olyckan,jfaran och hotet. förer sanniogens talan mot der underfundigt sammanrvärda lögnen, den sanna ridderiighetens mot det lömska saveket, dat blödsnde fosterlandets mot grymma och chidkeliga fiender. Denna ädia och storartade qvinlighats makt uppenbarar sig ou i stycket på mångfald igt sätt. Hos den ridderlige Severin Norrby framkallar den icks blo ott beundran, utan en långt varmare känslaj ban är färdig att vilja offra sitt lif för dennas ädla sveoska qviona; som han förut i öppen strid så tappert bekämpat, och han tvekar icke att, då det gäler hennes lif och vältärd, trotsa sip stränge herrskares onåd och vrede. Sjelfva den usie, menvniskofiendtiigo Didrik Slagheck, hvars enda nöje bistår i att konna håna och skada, andra och som genom sina listiga planer just bered; hennes ofärd och arbetar för hennes fullständiga undergång. till och med han kan iese undandraga sig denna det ädlas makt; äfven han känner sitt frusna sinne tina upp :ör hennes blick. Åfven i den förhärdade brottsiingens, äfven i illgerniogsmannens och baofvens hjerte kan ännu finnas någon sträng, som det är igt att avslå, isynnerhet genom plötsligt fr. varde af pågot minne från fordom, då det nu så mörka bjertat haft sin andel å hyst vägra friska och ädla kängor. Anbiicken af ett oskyldigt barn, af tög och ädel qvinlighet, kan stundom: aterva en sådan trollkraft. Det ärikävslan detta underbara ivflytsode, för hvilket han ä ko sn göra fig redo, som Slagheck slutligen utbryter: Den, som en gång verkligt könnt det sköpas och det ädlas makt, mäste minnäs det för evigt; ty det ristar ronor i hans. inre, hvilka intet mörker kan omtöckna och igen djefvul plåna ut. Sjelfve konung Chris stian undgår icke detta inflytande, Hans hård: och dystra sivoe syns alldeles oemottagligt för bvarje inverkan af detta slag; hans hjerta är slutet för allt, som manar till mildhet och skonsamhet, han tillbskavisar med orubblig bårdhet Severin Norrbys, ja till och med Slaghecks melankomst; på honom har det sköna i uppenbarelsen af den ädlaste qvin-: lighet icke gjort set ringaste intryck; ban är fullkomligt oberörd deraf. Men det är blott skenbart så. Åfren i djupet af hans själ har nägon deld sträng vibrerat; det är eadast den raffinerade monniskokännaren Slagheck, som anar detta och som derföre i denna. stund vågar frammana bilden af den be-j gråtaa Dyveke och derigenom plöja djupt i hang själv, så att äfven hos honom för ett ögonblick isen smälter och äfven han ihandlipg ger själsstorheten sin hyllning. En märklig omständigbet är. att Ohristian II här för för sta gången å acenen är framställd något i öfverensstämmelse med dea nyare historiska forskniogens resultater. Man ser honom icke tecknad bloti och bart såsom ett grymt, blodtörstande odjur, utan finner åtminstone en antydnving om denna Aubbelnatur, hvilken nästan synes som sammansatt af tvenne personligheter, den ena ljus och öppen för goda intryck, mottaglig för stora framtidsideer samt käck och rask att genomföra dem, ifrande för den stora massans af folket rätt och bäste, men den anira mörk och menniskofiendtlig, evag och lättrogen, låtande sig blindt ledas af oriktiga misstankar och ovärdiga rädgifvare. Vi lemna för ögonblicket derhän det historiskt berättigade i framstäliningen af Didrik Siagheck såsom en spetsfondigt iroviserande bof, i vissa tall erinrande ora en och sonan satirisk och frisprökig hofnare vid forntida hot; det vissa är att förtattarivnan förstått der! göra en egendomlig personlighet och lemnat skädespelaren stoff till en intressant scenisk framställning. Gent emot dessa båda mörka bufvudfigurer stå de båda ljusa och ädla, Kristina Gyllenstjerna och Norrby, äfven tecknade med konseqreos och bestämda, äskådliga drag. Vi återkomma sedermera till frågan, om och i hvad raän stycket kan betcaktas säsom ett verkiigt irama. Säke; emellertid, att den, com il ett stycke gifvit fyra sceniska artister tillfälle till så märkliga prestationer, icke sakar sinne för det sceniska och högst märkiga anlag för dramstiskt författarskap, Det näste till och med väcka förundran, att en: så ung förfsttarinna, sou deriill så litet lärer haft tillfälle att studera teatern och lära känna de sceniska fordringarne, kunnat så nycket tillfyllestgöra dessa som här skett. Flera scener, isynnerhet i de bäda första kterna samt specielt siutscanen i andra akten, vitna om ett mycket utveck!adt sinne för deu sceniska effek;en. I behanålingen st? språket visar författarinnan ganska mycken talang. Dialogen fö ter inga tillgjorda srkaismer, inga kr bessödauden efter att åstadkomma tid ; men der finnas icke heller några anskronismer, utan de handlande personerna tala i paturlig öfverensstämmelse med sin ställning och karakter. Replikerna ha ofta ett kärnfullt, septentiöst innehåll, som dock aldrig är så inveckladt, att meningen undfaller eller udden halkar försi åhöraren. Jönkelheten i diktiouen är öfver hufvud taget en af författarintans största förtjenster; deta sträcker sig till sjelfva periodbyggnaden. Talet föres i allmänhet i mycket korta satser och! snart sagdt inga långa och trassligt sammanfogede perioder förekomma. Förf. synes In: haf mycken tanke på utförandet, att ordställniogen öfveralit gjorts så lätt som! möjligt och en hop satser ha fått ett slags rytmisk klang, så att mången vid första uppförandet trodde, att vissa scener voro atfattade på vers. Det är klart att sådant är till synnerligt gago för den sceniska framställningen. Til! följd af de egenskaper vi här påpekat tarda dot 3 O