2012 AUallana, Tv TGILCOVPE, I ULB S4TARURA LE I samt Madama Piplomaseia, Monsu Berlingh, Monsu Danubiano och Monsu Malaga. — Auguste Anicet-Burgeois har afliditi Pau. Sammanräknar man allt hvad han skrifvit dels tillsammans med Brisebarre, Barriere, Lockroy m. fl., så får man ett antal af mellan två och tre bundra teaterstycken. RIKSDAGEN Första kammaren. Måndågens sammanträde. Förvandlingsstraffen. (Forts. fr. gårdagsbl.) Hr Y. Koch trodde, att vattenoch brödstraffets totala afskaffande var en fråga, hvars lösning var så vära för hand, att den icke kunde dröja längre än högst några år. Det kunde då icke vara farligt, att afslå de nuvarande förslagen. Skulle något af dessa antagas, så blefse troligen svaret, då man komme att föreslå det nämnda straffets borttagande helt och hållet, att en förändring alltför nyligen egt rum för att någon sådan åter skulle kunna företagas. Vi få nu plikta för att båda statsmakterna gått tillbaka i afseende på denna fråga sedan år 1840. Man var då öfverens om att öfverallt der ransakningar egde rum, skulle äfven finnas fängelser för böters afsittande. Beträffande faran af att, ifall vattenoch brödstraffet borttogos såsom förvandlingsstraff, fängelserna skulle bli för trånga, åberopade tal. den erfarenheten att efter goda år fånsantalet alltid minskats, och denna minskvip; först bland dem som afsitta böter. Tal. trolde således, att faran för att ul:ym. . oku.v brista icke vore stor, isynnerhet som uct ickv vå tynnerligen kunde skada, ifall personer, som afsitta böter, hållas i gemensamma lokaler, eller om straffet skulle något uppskjutas. Tal. påpekade slutligen ånyo det upprörande i att personer, tillföljd af brist på fängelser vid ransäkningsställena, skulle forslas långa vägar, ibland ända till 20 å30 mil, i sällskap med grofva förbrytare, och yrkade uppskof med frågan, på det att den måtte bii löst i den riktning tal. antydt. Hr Fröman medgaf att många skulle komma att välja vattenoch brödstraffet, men erinrade om att, ehuru enligt ekedd beräkning blott 130 ytterligare platser skulle erfordras ifall alla personer, som afsitta böter, komme att välja enkelt fängelse, så gälde detta hela riket och under hela året, hvilket icke hindrade att fängelserna på vissa orter och tider skulle komma att visa gi otillräckliga. Tal. yrkade således fortfarande afglag, icke af förkärlek för vattenoch brödstraffet, hvilket han önskade ju förr dess hellre se försvinna, utan tillföljd af de andra betänkligheter som han anfört. Tal. trodde dot för öfrigt vara lämpligast att böter aftjenades på arbetshut. Om dylika hus blefve inrättade skulle man slippa se det upprörande skådespelet, att personer, som icke begått något brott, blefve förda i fängelse. Vid votering, som anstäldes sedan votering om kontraproposition egt rum, afslogs såväl K. M:ts proposition som utskottets hemställan med 44 röster mot 30. Mot detta beslut anmäldes reservation af grefve Oscar Mörner, grefve Hans Wachtmeister samt hrr v. Sydow och Beckman. Om stämning af person, som håller sig undan. Till behandling företogs lagutskottets utlåtande n:r 9, angående förändradt stämningssätt för person, som icke kan anträffas och mot hvilken förekomma omständigheter att han håller sig undan. K. M:t hade för det fall, att det ej är veterligt att sådan person utom riket vistas, framställt förslag om att stämningen skall blifva fästad å hang husdörr samt tillika delgifven hans husfolk, der sådant finnes. Detta förslag hade blifvit af utskottet tillstyrkt och bifölls af kammaren utan diskussion. — För den händelse åter, att sådan person veterligen är ur riket faren, utan att uppvisade sig Witidj lysning kunnat erhållas hvar han sig uppehåller :; och om han ej hos domaren eller domstolen i den : ort, der han senast varit i riket boende, uppgifvit viss person som eger att för honom stämning emottaga eller anvisning å sådant ombud eljest kunnat erbållas,, hade K. M:t föreslagit att stämning skulle kunna å honom utfärdas dels på ofvan omnämnda sätt genom anslag och dels genom stämning i allmänna tidniogarne: Ur detta förslag hade utskottet hemställt att orden eller anvisning å sådant ombud eljest kunnat erhållas, skulle utgå, emedan bevisning i detta fall vore svår att åstadkomma. Hr v. Sydow biträdde icke den af utskottet förordade uteslutningen, ty om densamma antogea skulie följden blifva att en fastighetsegare, som flyttat till annan ort, kunde blifva stämd i allmänna tidvingarne oaktadt han egde ombud, som till och med förde hans talan vid domstolarne. Hr Nordström ville att det skulle vara bevisadt att personen håller sig undan ionan han på något af de föreslagna sätten kunde blifva stämd. Likaledes önskade tal. att stämning blott skulle kunna utfärdas af domaren och icke af Käranden. Hr v. Gegerfelt ådagalade omöjligheten af att kunna bevisa det en person båller sig undan och erinrade om att i detta fall, liksom vid andra stämningar, domaren kommer att pröfva stämningens befogenhet Grefv2 Oscar Mörner framhöll äfven, att man ej på annat sätt än det föreslagna kan stämma en person som varit utomlands, och hvars vistelseort är obekant. Han kan för hundra personer ha uppgifvit, hvart han begifvit sig, men om käranden råkar hundra andra som icke känna till detta, så är det för honom lika illa. H. exc. justitiestatsministern frih. Adlercreutz yttrade beträffande hr Nordströms anmärkning mot att det lemnats obestämdt om domaren skall pröfva stämning mot person hvars vistelseort är obekant innan densamma får i allmänna tidningarne införas, att i detta fall skulle förfaras på samma sätt som i allmänna lagen föreskrifves. Käranden uttager sjelf stämningen; domstolen pröfvar dess behörighet. Hvad beträffade utskottets förslag, så vore det orimligt om en person som rest utrikes och, enligt hvad man med fullkomlig säkerhet visste, hade ett ombud, t. ex..en köpman hvilken qvarlemnat prokurist, skuile blifva stämd genom kungörelse 1 tidningarne. Hr Fåxe ansåg detta så klart att någon tvekan i denna sak icke hos honom kunde uppstå. fr Nordström anmärkte, att en kärande icko hittills haft rätt att genom allmänna tidningarne utfärda stäroning, och att detta vore en så vigtig förändriog, att saken ej kunde anses. hittills vara tillräckligt utredd, hvarföre talaren yrkade afBlag. — Utan votering blef derefter K. M:ts proposition af kammaren antagen och utskottets förslag i denna punkt afslaget. Hr Lars Erssons motion om att lagutskottet, med ledning af iagberedningens förslag, måtte öfverse de om stämning till domstol nu gällande föreskrifter i hela deras omfattning och afgifva värglag till en förbättrad stadga i detta ärane bief f kammaren i enlighet med utskottets förslag afslaget. a M:ts proposition till riksdagen om antagande af en författning angående förändrad lydelse af 10 kap. 1 8 rättegångsbalken, afseende att bestämma form för alla do fall då svaranden icke eger stadigt hemvist i riket eller begifvit sig till utrikes ort, hade af lagutskottet blifvit tillstyrkt, och godkändes af kammaren, G f 1 j : Då hoven ft 1 AN COM kH KH UV fri be Jan CJ) 1 Dr Fr lesko lus olxol Sia 18