Om den relativa kostbarheten af 1:a klass passagerarevagnar vid statens jernvägar. De uti denna tidning för några dagar 3edan gjorda reflexionerna, rörande dyrbarheten ar att tillhandahålla den jernvägs trafikerande allmänheten trenne slag af passagerarovagnar, förtjena säkerligen att icke falla i glömska, Det visades att under år 1869 har, per vagnmil, statens 1:a klass vagnar inbringat rdr 1: 39, 2:a M 2: 66, 3:e 2: 90. Siffror som utan tvifvel tala för sig sjelfva. Dessa kuona emellertid uppställas äfven på ett annat sätt, och visa sig då icke mindre slående. Under är 1869 har nemligen å statens jernvägar i medeltal färdats, uti 1:a klåss vagnar, personer 1,77, 2:a o 4.83, 3:e 12,70). Personvagnarnes vigt är i medeltal 143 centner. Härtill måste läggas hvarje sådan vagas andel uti vigten af bagagsvagnar och bagage, utgörande icke mindre än 41 centner. Således kan hvarjo personvsga anptagas väga 184 centner. Härutaf framgår att, om en person i sig sjelf väger 1!2 centn., han likvisst bakom lokomotivet representerar, om han är 1:a klass passagerare, en vigt af centner 105 5, 2:a 385, Je R P 16,0. ) Om halfva vagnmilsantalet för de kombinerade personvagnarne räknas till bvardera klassen, och om, af 3:e klass och postvagnmil, en fjerdedel räknas till 3:e klass, samt om trupper inberäknas bland 3:e klass passagerare, så har, nader år 1869 1:a kl:s vagnar gått mil 140,666 och baft personmil ar 5 6 BHAMA ä 1713,106, 3: n 446,685 5,671,677.