ige, som uttjent sin tid, att rekapitulera.;F lura kan man då härstädes anse såsom en k lägenhet. hvad andra anse såsom en fördel. r Vi vilja härmed ingalunda förneka indel-f ingsverkets verkliga olägenheter. Men månne! t lessa clägenheter ej äro af den natär, att dels måningom kunna, om ej älldeles upphäfvas,lg utminstone i väsentlig grad förminskas? it Ofvan hafva vi såsom dess förnämsta brist I unfört, att det orättvist trycker den jordit orokande befolkningen, i förhållande till an-g Ira folkklasser. Men detta är äfven fallet i ned alla andra grundskatter. I samma mån, 1 som dessa senare minskas genom införande g a ett förändradt skattväsende, hvilket ju l för närvarande är ett bland våra förnämsta s stalsekonomiska sträfvanden, i samma mån : näste äfven indelningsverket kunna lättas i Och skulle grundskatterna en gång alldeles : 1 j j j upphöra, så måste detta äfven komma indelningsverket till godo. Men månne under tiden icke indelningsverkets börda genom åtskilliga mindre lättnader skulle kunna göras drägligare? En icke oväsentlig del af denna börda är den jomnhet, hvarmed den trycker, i följd af jorens under tidernas lopp förändrade värde: Månne icke denna ojemnhet skulle kunna! minskas genom en ny rotering, eller roteantalets minskande i de hårdast tryckta land. skapen, i de gamla folkländerna, hvarigenom l: en billigare fördelning kunde ästadkommas? Och månne den senare ej äfven skulle kunna sträcka sig till en revision af de indelta räntorna (rusthållsräntorna inbegripna), hvarigenom de tryckte jemnare? En annan del at indelningsverkets börda ligger i den beständiga anledning till tvister och obehag, som måste uppkomma inelian militärbefälet samt rustoch rothållarne i följd af de flerfaldiga prestationer, som de senare äro underkastade och de förra skola kontrollera. Månne icke en del af dessa prestationer skulle kunna förvandlas i pennivgafgifter, enligt låg beräkning, samt öfvertagas af statsverket, om äfven med någon uppoffring för det senare, såsom t. ex. fallet redan är med indelta infanteriets berlädnad, beväring och utredning? Härigenom skulle den retsamma beröringen kunna upphöra. Så långt hr Mankell af 1867. Medan vi genom detta citat kommit att beröra frågan om indelta soldaternas egenskaper och deras lämplighet att bilda en stam för de värnepligtige, kunna vi icke underlåta begagna tillfället att i förbigående omnämna några yttranden med afseende härpå, som så ofta tanklöst upprepats, att de på vissa håll öfvergått till jargon. Man har talat om det obehagliga för de värnepligtige att införlifvas med de indelta soldaterna, yrkessoldaterna såsom man ock plägar, enligt denna jargon, kalla dem, Vill man göra en sådan invändning gällande i afseende på värfvade och garnisonerande stamtrupper, så godkänna vi den; vi anse t. ex, gardesregementena i Stockholm alldeles olämpliga, ja rent af omöjliga såsom stam åt hufvudstadens beväring och vi anse det såsom en brist i krigsministerns förslåg, att han icke föreslagit upphäfvandet af dessa regementen. Hvad åter angår den indelte goldaten, så år förhållandet ett helt annat. När vår store häfdatecknare Geijer sagt, att den indelte soldater är den vackraste upplagån af den svenska bonden, så dömde han icke utan att väl känna saken och väl veta, hvad han sade. Den indelta soldaten har de bästa af yrkessoldatens egenskaper, imen icke dö däliga. Det är just de möraliska krigaregenskaperna af fasthet, ållvat och djup pligtkänsla, som åt dån indelta soldaten ge det stora värdet såsom stamsoldat. Mellan de årliga öfningstiderna lefver och rör han sig bland folket såsom en bofast och aktad man, men genom ofta förekommande beröring äfven under denna tid med förmän och kamrater underhålles medvetandet af pligt och disciplin. Det är dessa moraliska krigareegenskaper, som ingen öfning änder några månader eller ens ett halft år kan bibringa mängden af för nvarje år kommande och gående värnepligtige. Man talar åtskilligt om den myckna intelligens, som skulle känna sig generad af att stå under eller samman med bondsoldaterna. Detta är, med förlof sagdt, tomt prat. Betrakta den nuvarande beväriogen, så finner man just det stoff, som fölkbeväpningen 2kulle bestå af, och man skall inse, att det i sin stora massa just är synnerligen lämpadt att handhafvas af de indelta soldaterna, samman med hvilka de unga värnepligtige letva och af hvilka de allt framgent kunna mottaga militäriska impulser. Den intelligens, som genom värnepligtslagen komme under fanorna, skulle lätt absorberas till underbefälsoch reservbefälsplatser. Tror man för öfrigt att intelligensen skulle trifvas bättre under eller tillsammans med herr Mankells (af 1871) nymodiga stam af 4009 värfvade korporsaler, aflönade hvarera i ett för allt med 400 rdr om året och örmodligen flackande lösa omkring riket emellan sin tjenstgöringstid. Vi tro icke, att det skulle bli någon synnerligt ståtlig elitkår. Vi fråga dessutom: huru skall man äfven i den puraste folkbeväpningsarmö kunna skilja intelligensen från råheten, huru skall man kunna hindra, att icke den rikare begåfrade, den moraliskt förträfftige måste stå vid den slöes och den dåliges sida? Vill man, blott för att slippa den korta sammanvaron med de indelta trupperna under lägermöten, helire införa ett system, der de värnepligtige af alla slag och olika bildningsgrader måste under lång tid vara kasernerade tillsammans? Den 5 på aftonen egde allvarsamma oroligheter ram i Paris. Kl. 11 på aftonen sköts det på en bataljon af nationalgardet. Boulevard Ornano var besatt af skaror, som voro i besittning af mitraljöser och 8 kanoner; de måste drifvas undan med bajonetten. T allah ag mellan dat vanrnarinnman 01 litat ha