DOLRYUBIVUR Gel I Mars, Granskning af hr Mankells förslag till härordning. 1. J Hr Mankells motion med förslag till enl:! förändrad organisation af landtförsvaret på-) kallar en närmare och i detalj gående gransks ning, af flera skäl; ty . det är det enda förslag till. en ny härordning, som, vid sidan af regeringens förslag,) blifvit utarbetadt och framlagdt af någon militär; motionären är ledamot af försvarsutskottet; hans motion var vid aflemnandet försedd med ! påskrift, af 56 ledamöter af Andra kammaren, att de i dess hofvudgrunder instämde; af hvad som senast försports från försvars-! utskottet vill det synas, som Andra kammarens ledamöter i nämnde utskott komma att sluta sig omkring ett förslag, affattadtinärmaste öfverensstämmelse med hr Mankells, hvilket sålunda vid förhandlingarne inom kamrarne torde komma att bilda kontraproposition emot regeringens; och det Mankellska förslaget företer läfven den . märkligheten, att dess hufvudgrunder i flera hänseenden stå i den bestämdaste strid mot hvad dess författare förut under en lång följd af år i egenskap af fackman skrifvit, yrkat och utvecklat. Hr Mankeil har vid uppgörande at sitt nu framlagda förslag haft för ögonea ett. stort hufvudsyftemål, det att organisationsplanen skulle kunna vara behaglig för och befinnas antagiig af landtmannapartiet inom Andra kammaren. Detta kan nu vara mycket godt och väl och det skulle onekligen innebära en stor förtjenst hos förslaget, såvida nemligen icke nämnde syfte varit så helt och hållet predominerande, att alla andra konsiderationer fått maka åt sig, alla andra fordringar träda i bakgrunden. Det torde nemligen vara ganska visst, att den stora fosterländska saken är föga hjelpt dermed om 56 eller ännu flere landtmän, ja till och med en majoritet i Andra kammaren omfatta ett förslag, hvilket Första kammaren; samhälligt och ett flertal af representationen i sin helhet betraktar såsom misslyckadt, hvilket 99 hundradelar af armåns befäl och af andra i någon mån sakkunniga personer skulle anse bygdt på lös och ohållbar grund och som regeringen skulle förklara så litet öfverensstämmande med Jandets nytta och behof, att till och med den nuvarande organisationen, huru ytterligt svag och bristfällig den är, dock innebure störregarantier för att kunna i nödens stund uppställa ett försvar. . Det är indelningsverkets aflösning -utan verklig ersättning till:staten, som utgjort det hufvudsäkliga ögonmärket vid förslagets utarbetande och deraf härflyta direkt eller indirekt alla dess brister. Ty då motisnären, med tanken fästad på landtmannamajoriteten helt naturligt skyggat tillbaka för de stora kostnader, som skulle bli en följd deraf, att den indelta stammen ersattes genom. en tillräcklig stam, bildad på annat sätt, eller genom mera omfattande öfningar för vissa åldersklasser, så har resultatet blifvit en pur beväringsarmå, om hvilken motionären till följd af sin sakkunskap icke ens vill försöka påstå, att den i fråga om öfning, disciplin och förmåga af skyndsam mobilisering uppfyller äfven de mest modesta fordringarne på en fältarme, som kan tänkas komma att till landets försvar kämpa mot Europas mest öfvade och bäst disciplinerade trupper. Vi vilja nu icke utförligare uttala oss i afseande på iden att aflösa indelningsverket på 15 år, så att rustoch rotehållare under denna tid fullgöra sina hittillsvarande förpligtelser genom rotering in natura så länge nuvarande soldaten tjenar qvar, och genom en vakansafgift af 100 rdr-för hvart af de återstående åren, tills 15 år tilländagått; hvilken id6 Andra kammarens ledamöter i försvarsutskottet med hjelp af den förseglade sedeln fått försöka göra gällande. Vi skola sedermera, vid en granskning af de särskilda afdelningarne i hr Mankells motiver, få tillfälle att undersöka, huruvida någon dylik aflösning är möjlig. Vi vilja nu blott i förbigående anmärka, att det icke blott, såsom vi förut haft tillfälle! att visa, är ett stort misstag att föreställa sig, att en dylik aflösning skulle lända tilll Jordbrakets uppkomst, utan ock en illusion, att den skänk, som härigenom skulle göras! nuvarande innehafvare af indelta hemman. l. skulle lända dem till väsentligt gagn. För rusthållarne, med undantag af de skånska, skulle indelningsverkets upphäfvande i all-. mänhet medföra direkt förlust. För rote-: hållarne blefve det en vinst endast för sål. vidt de kunde snart efter förändringen fål: sälja sina egendomar till det förhöjda värde, som de derigenom kunde anses ha erhållit. Det skulle icke dröja länge innan dessa egendomar blefve taxerade i enlighet med detta förhöjda .värde. Och när till de ökade utskylder, som häraf blefve en följd, särskildt lades de andelar, hvarmed f: d: rotehållare, i likhet med öfriga skattdragande, finge bidraga till de större kostnader, som folkbeväpningen kräfde derigenom, att efter indelvingsverkets upphäfvande, anskaffandet af någon annan stam eller till en längre tid utsträckta öfningar blefve nödvändiga, så skulle man utan tvifvel snart finna, att vinsten för rotehållarne af indelningsverkets upphäfvande vore helt och hållet imaginär. Det gäller bär, liksom så ofta på nationalekonomiens område; att med tanken och beräkningen följa både hvad man ser och hvad man icke ser, att icke stanna vid den handgripliga tördel, man för ögonblicket tycker sig vinna, utan tänka sig in i de något fjermare liggande följderna. I förbigående anmärka vi också redan här, att de gom tro, att det går så vigt att upphäfva indelningsverket, allsicke synas ha tagit i betraktende att detta i fråga om den betydliga del af rustoch rotehållare, som rusta och rotera på ursprungliga kronohemman, skulle innebära ett oförsvarligt bortskänkande af kronans egendom, samt dessutom att ett allmänt upphäfvande af indelningsverket äfven omfattar båtsmansroteringen och sålufida må-; 6: stå i sammanhang med något nytt för-! slag till ordnande äfven af sjöförsvaret. ; I Er fe te MR KR fr FR RR JE. fr RR RR REN