TAGUISHI IUDI UCL NVCIala partiet; ty de man, om hvilka det här främst kunde bli fråga och som vid föregående tillfällen varit nämnda — höjesteretsadvokaten D. Kildal och köpmannen J. Schwartz från Drammen, begge gamle storthiogsmän — skulle. säkerligen hysa stora betänkligheter för att inträda i en regering, med hvars flertal de på förhand måste veta sig i de flesta politiska trågor skola befinna sig i bestämd opposition. Den utväg; som för ögonblicket närmast tyckes stå regeriogen öppen, är att lemna den lediga platsen tillsvidare obssatt. Inrikesdepartemöentet har nu tillsvidare öfvertagits af sin fordne chef, statsrådet Stang, och. det förefaller så mycket mera sannolikt, att man i någon tid skall fortfara med denna interimistiska anordning, som det är naturligt, att konungen, innan han ånyo kompletterar sitt råd, öpskar genom ett personligt besök här i Norge, hvilket ju också före hans sjukdom varit påtänkt, sjelf inhemta närmare upplysningar em ställningar och förhållanden, än som är honom .möjligt att förvärfva genom skriftliga. meddelanden från härvarande statsråd. Pet omnämndes i ett föregående bref, att er .al de. frågor, som sannolikt icke sköla upptagas till slutligt afgörande af nuvarande storthing, utsnuppskjutas till. behandling framdeles, var frågan om utsträckning af den statsborgerliga och -den -kommuneala rösträtten, en sak, som kom å bane under storthinget 1868—69 och då gaf. upphof till.starka meniogsbrytnivgar, hvilka likväl ledde-derhän, att a a enom ett särskildt der-1 till tillsatt utskott lät utarbeta en rad af förslag till rösträttens utsträckning, af hvilka nigra gå ut på att grunda den på en viss lisre census; andra deremot på att upptäga ! några. nya sambällsklasser. Sedan dessa-förgisg blifvit framställda, åtog sig regeringen alt insamla åtskilliga statistiska tipplysningr om rösträtts-, inkomstoch skatteförhållandena i rizets kommuner, genom hvilka man trodde sig kunna erhålla en klarare insist om den påtänkta utsträekningens rättfvåtighet och presämtiva följder. Man hade icke trott, att dessa upplysningar skulle bli sv hastigt insamlade och bearbetade, att de redan kunde bli framlagda för innevarande ås storthiog; men: detta visar sig dock nu hs: varit fallet. Huaruvida detta skallmedföras att sjelfva de hvilände förslagen bli hendlagda redan i år, torde dock vara trifVv. läktigt. Deo regeringens skrifvelse af den 27 Janvari 1871, enligt hvilken de i justitiedepartementet till vägledning vid bebandlinga af rösträttsfrågan utarbetade tabellerna ned tillhörande bilagor ha blifvit utgifna af trycket och ialemnade till storthinget, utmärker sig föröfrigt genom det skärpa, hvarmöd den uppträder mot den riktning, i hvilka fepresentationen. bittills har trott sig böra på I afseende på denna sak. Deri yttras t. ex., att det genom de anställda tndersökning.rne måst anses för bevigeadt, att den kommunala beskattningen och den dermed i förbiadelse stående ipkomsttsxeringen äro olämpliga att lägga till grönd för rösträtten. I regeringens tanke kunna de olägenheter, som vidlåda kommunal skattetaxering och inkömstberäkniog såsom rösträttsgrundval, icke tilräckligt. afbjelpas genom någon förändrad legstiftniog, och hon inser derlör icke annat än att det — såvida rösträttsvilkoren skola förändras derhän;-att de skola grunda sig på nkömsttaxering för boskattvingen — ärnödVändigt, att --en allmän -stateskatt--införes; hvars uttaxering ordnas och kontrolleras på sådant : sätt; att: godtyckligheter såvidt möjligt är kunpa undvikas och likhet i hela landet. väsentligen må känna ernås. Deremot byser regeringen icke samma betänkligheter mot en: utsträckning af rösträtten efter klas gr, och skall man redan i den: närmaste framtiden ofh utanatt afvakta sådana för: ändniogar i beskattnipgslagstiftningeti,-genori hvilka åtminstone de största betänkligheterna att begagna skattecensäs såsom rösträttsgrund val kunde ondanrödjag, företaganågonutsträckning, måste det också enligt regeringens åsigt vara denna väg, som åtminstone till ett interimsframsteg bör väljas. Det halfva medIfvändet; att en utsträckning småningom kunde vara nödvändig, hvilket tyckes ligga i dessa ord,.tager. dock regeringen nästan tillbaka, då hon till slut förklarar, att hon isserligen erkänner, att i de förändrade för-: hällandena ligger. en uppmaning att anställa en revision af rösträttsvilkoren, men tillika finner, att beskaffenheten af hela vår statsförfattning med dess ringa konservativa garantier nödvändigt bjuder, att förändringarne böra ske med försigtighet och med det mått närmare för ögat att ordna rösträtten mera tidsenligt inom den gräns i afseende på de röstberättigades presumtiva oberoende och intresse för en lugo och ostörd utveckling, som i stort taget framgår ur hvad som pu är gällande, än i en afsigt att flytta denna gräns nedäts. De nämnda statistiska upplysningarne ba blifvit offentliggjorda såsom ett ! äfte af Norges allmänna statistik. Evligt hvad: de utvisa, utgör — eller, rättare sagdt, utgjorde år 1868 — antalet af samtliga röstberättigade personer i Norge 128,26I, af dem 20,859 i städerna och 107,402 i landtdistrikterna. Af hela antalet ha 43 proc. således nära hälften en inkomst af till och med 100 spd. årligen; blott 16 procent ha en årig inkomt af öfver 250 spd. Hväd deras stånd angår, så är det öfvervägande antalet, nemligen 74 procent, jordbrukare, derefter sjöfarande och fiskare 6 pröcent o. s. v. Enligt de olika förslagen till rösträttens utsträckning skulle nu alla dessa 128,261 få behålla sin rösträtt, som är grundad dels h besittning af matrikulerad jord eller gård och tomt i städerna, dels på deras egenskap af tjenstemän, köpstadsborare 0. 8. v.. men dertill skulle ytterligare figvns alla de, som äro beskattade efter en årlig inkomst af alternativt 100, 150 eller 200 spd., så att man finge ett blandadt censusoch klass-system såsom grundval för rösträtten. Undersöker man nu, huru stor förökningen skulle bli, i fall mån bestämde eensusgränsen till 100 spd., så visar det sig, att i detta fall skulle ytterligare tillkomma 54,775 .personer, hvilka således skulle utgöra den nya kontingenten af röstberättigade. De röstberättigades antal skulle alltså förökas med -43 procent, och af dessa nya elementer skulle 712 procent vara sjöfarande och fi? skare, 5 procent husmöend,, 5 procent faste FA Ag FR RAR mRNA i NT mr rn må mt om bete fr 0 TEN kntt fn bt TR gr Där JR fö JR FR Möter og för DÖR rt JM RR BR Fn RA en ört föl JR ft i ME MRI frin NG Jr Fig Si Ke et ång jr GJ EA ER SVE AFA en En ET ERE ELIT La LAR ES. Mn njet leo TR) VE AL RE rata a ket öl nal frn l kel nd