på sitt dåvarande försvar, betraktades såsom en alarmist, hvilken såg spöken på ljusa dagen; han betraktades med ovilja på högre ort och mängden blef likgiltig för hans varningar. Det har i sanning icke varit någon glädje för honom att på ett så eklatant och så förfärligt sätt få rätt. Den våday som ligger i att följa maningen till ett skyndsamt ordnande af försvarsväsendet, är ingen; ty hvem kan säga, att det innebär någon skada och förlust, att försvarsverket blir i ordning förr än det kan behöfva användas. Just den omständigheten att ett dugligt och fullt ordnadt försvarsväsen finnes innebär en mångdubblad sannolikhet för att det icke skall behöfoa användas. Deremot kunna de gamla vaggvisorna, med hvilka man skulle vilja insötva nationen i likgiltighbetens och säkerhetens sömn, medföra ett mycket sorgligt resultat, och det! vore till ringa fromma och uppbyggelse att då — när det vore för sent — höra sångarne erkänna eina misstag och bittert ångra sina idylliska och vallmodoftande qväden.