ll Redaktionen af Aftonbladet! Då redaktionen Ansett det tillbörligt att i sin tidniog AZ 32 af den 8 dennes intaga en insänd namnlös artikel, med titel Något om den mediciaska undervisoingen i Lund, hvilken artikel ätminstose indirekt innehåller en förnärmanda anklagelse mot undertecknada lärareverksamhet, vägar jag taga för afsgjordt att redaktionen anser det åtminstoue lika tillbörligt, att i samma tidning intaga ett kort genmäle af nämnde artikel. Iosändaren utgår rrän påståendet att .i Lund saknas alldeles en ordnad undervisning i fysiologien,, Ehuru utnämnd tll professor endast i anatomi har jag dock bliivit anbetald att undervisa och examiuera äfven uti fysiologi och måste derföre anse mig som sistnämnde vetenskaps målsman vid Luads universitet. Rörde sig artikeln endast om anförde påstående i ordagrann mening, behöfdes ingen annan vederiäsgniag deraf än de terminligen utkommande föreläsningskatalogerna och de äfven terminligen till kanslersemhbetet insända föreläsningsdiarierna, hvilka samthya visa att undervisningea i fysiologi under min långa lärarelid ständigt och oafbrutet fortgått samt i bestämd ordning. Men de förntskiekade betraktelserna öfver kemiens studium vid universitetet för 25 år sedan och den derefter anställda jemförelsen uttrycka fullkomligen tydligt insändarens mening, att undervisningen i fysiologi vid Lunds universitet är särdeles underhaltig och för den medicinska bildningen bögst otillfredsställande, så att de från Lund utgångna och der examinerade medicine kandidater i denna veten: skap — och då densamma utgör grandvalen för all mediein, följaktligen äfven i öfriga medicinska vetenskeper — stå långt tillbaka för sina liker från Upsala, Häri ligger vaturligtvig en svår och skymflig beskyllning mot den som meddelar denna undervisping. Det hade af insändaren varit ärligare och ädlsre att öppet framträda, visa sig som kompetent domare i frågan och stödja sin anklagelse på faktiska bevis. Då detts amelJertid icke har skett, och jag icke kan sätta mig till doms öfver mig sjelf och min egen verksamhet, men frågan är icke en blott per-. sonlig, som rörer mig enskildt, utan är en hela landete angelägenhet och derföre fordrar en bestämd utredning, vågar jag vända mig till de endse som intaga en osartisk ställning dertill och som, till följd af gin sakkunskap och den beröring, hvari de under jängre tid stå till de i hutvadstaden tjenstgörande mer dicine kandidaterna, bäst förmå uttalå ett på fakta grundadt omdöme, nemligen Carolinska institutets lärare, och uppmana dem såsom män af heder och sanningskärlek att i sanvingens namn och för dess skull, men äfven för den maktpåliggande frågans skull, offentligen och öppet tillkännagifva sin åsigti föreliggande fall. Blir deras dom emot mig, gkall det så mycket djupare bedröfva mig,som jag anser mig hafva ärligt sökt uppfylla mina åligganden; men en sädan dom, grundad på verkliga skäl, skulle ja möjligen kunna medföra ändriogar eom vore undervisningen till agn. P Beträffande i öfrigt innebållet af bemälte artikel är ingen villigare än jag att erkänna den stora fördelen fr Lunds universitet att ega en särskilt lärostol i syswlogi; men Lunds universitet behöfver så mycket och får dock finna sig uti att ännu fortfarande s3 sjna behof och öuskningar af vederbörande förbisedda eller skjutna åt sidan, Likaledes instämmer jag af allt hjerta i de loford som egnas lärarne i kemi och adjunkten i anatomi, ehuru de visserligen ieke behöfva hvarken insändarens eller mitt vitssrd. Slutligen ärer väl ej heller någon vilja förreka det högst olämpliga och för nodervisningen meniga förhållandet, att lärostglen i medicinsk emi under fleravår stått ledig — dess göromål hafva dock bestridts at vikarier. Mea då insändaren förblandar ren kemi med mediciask kemi samt anser denna sensre för en ovigtig del af medielnska vetenskaperna, ech att lärostolen deri kan undvaras såsom öfverflädig, röjer han en sådan brist på insigter och förstånd i denna riktving, att jag re