NA S oo RK SER ÄR AR 0 RR ej af 1819 års efästningskomite, som ville; göra Carlsborg äfven till en stödjepunkt och tiliflyktsort för armån. Detta har hr M. ock I nu föreslagit samt till följd deraf att endast: inre retranchementet vid Carlsborg skulle fallbordas, mer att ett förskansadt läger skulle uppföras på så långt afstånd från sjelfva den : ursprupogliga fästningen, att afståndet skyddade förrådsbyggnaderna från fiendens eld; men för att åstadkomma ett så beskaffadt ärmeläger framför Carlsborg måste fästen ej allenast an-. läggas på andra sidan om Rödesönd, utan ock hela den öfver 1 mil långa sträckan emellan sjöarne Viken och Örlen samt Örlen och Vettern befästas. Derigenom vunnos visserligen att fiendens omfattningslinie utsträcktes ända till 4 mils längd under det vår försvarslinie till en stor del skyddades af sjön Viken och. att denna ställning fick verkligen karakteren af ett armeläger. Men detta armiäger kunde dock af fienden omslstas, och hade i sin rygg Vettern, på hvars små fartyg det knappt : är tänkbart att en större armå med artilleri, kavalleri, parker och tross kunde bortföras. Metz armeläger och dess inneslutande börl lära oss att såvidt möjligt är ej gå in med vår arme dit, hvarifrån viicke alltid hafva fri utgång. Slutligen bar hr M. ej det minsta beräknat kostnaden för Carlsborgs armåläger, en kostnad som säkerligen skulle blifva högst betydlig och bättre kunde användas till Stockholms törvandlande till armåläger. Nej: Då är det vida bättre att lemna frihet åt vår armå i alla dess rörelser, vida bättre att draga oss tillbaka till Wermland och i sista hand stöda oss mot norska fiellarne, öfver hvilka vi alltid från Norge och dess vestkust kunna få armns behof fylld, Wermland är det stora och oomkringslatliga armöläger, hvarifrån vi åter skola framtränga och törjaga den, allt efter som han följer oss, . mer och mer försvagade fienden: Utgår man från denna åsigt så böri Carlsborg finnas hela svenska armensteservförråd af gevär, ammunition, artillerimateriel, utredningsoch trosspersedlar. Men dessa både kunna och böra förvaras i träbyggnader, ty då armön blifvit, vare sig österifrån eller söderifrån; trängd förbi Carlsborg, böra armens reservförråder till största delen hafva tillförts. armön eller införts genom Vestgöta kanal i Wenern för att ytterligare tillhandabållas den sannolikt iWermland kämpande armån. Det är kanske anledning att förmoda att Carlsborgs förråder ej blifva så outtömliga, att, då svenska armen är bortträngd från förbindelsen: med: Carlsborg, de qgvarvarande ej äro större än de som erfordras för besättningens i Carlsborg behof. Det är dessa senare förråder och endast de som behöfva förvaras i bombfria byggaader. En fiende, som framträngt till Carlsborg, hör: ei. hafva stort intresse att bemäktiga sig eni Wettern utskjutande befästad udde, der intet är att taga, ty en så ringa styrka som besättningen i Carlsborg kan möjligtvi: med krigsförnödenheter från Carlsborg i sista hand bortföras till någon af Wetterns öar eller hamnar. Fiendens ansträngningar framför Carlsborg blifva sannolikt beräknade efter den ringa nyttan af att taga detsamma. Dock bör Carlsborg alltid hatva en viss grad af passiv styrka och det inre retranchementet till följd deraf fullbordas, men inga flera bombfria förrådshus der uppföras om de der redan befintliga äro tillräckliga för att rymma sjelfva garnisonens krigsförnödenheter. Detta är att lägga vigt på när fäderneslandets tillgångar behöfva anlitas till verkligt vigtiga behof. ; Detta om fäderneslandets vigtigaste platser. Hvad de mindre vigtiga angår har hr Mankell töreslagit Carlståns raserarde och Göteborgs befästande. Csristöa är en liten på en klippa belägen fästning i sjelfva hafsbandet vid Sveriges vests kust. Dess ändamål kan pu mera endast vara att i sin hamn-skydda af träkrigsskepp jagade fartyg. Ändamålet är ringa nen Carlsborgs besättning och materiel äro äfven ringa. Man kan visserligen rasera Caristen om man så vill, men man kan ock gerna bi behålla fästet, ty dess gårnison och materiel är af så obetydligt värde attde gerna känga oteslutas vid beiäkningen af Sveriges försvarskrafter. nöd När Carlskrona, Stockholm och Carlsborg erhållit de Tästningsverk, som för dem behöfvas, kan man börja tänka på att befästa Göteborg å sjösidan:Å landsidan bör Bohus läns landstorm kuvna skydda det imot mindre landstigaingstrupper, men till.att befästa det mot en större landstigniogsbär erfordras kostoader som ej äro af: hr: M. beräknade eller beräknveliga. AG i Hr M. säger dertöre ock försigtigt om Göteborg: c Isloppet till Götha elf vid Ny Elf borg och Rya Nabbe bör, derföre spärras med alla de medel, som, den. nya. befästningskonsten gifva vid handen, neil. pansartorn, försänkningar, stängsellinier och undervattensminor.. En enkel befästning. å landsidan, med ändaål att hindra öfverfall.af.eo-landstigen fiendtlig trupp, skalle; fven vara. nyttiga., Dessa hr. Mankells ord torde inför alla vara tillräckliga att godkänna. regeringens förslag till starka befästoiogar å Stockholms ejösida. Det är neimligen lätt för en hende ett utrusta et pansarflotta som tvingar sig fram genom en svag sjöbefästving. Deremot är det ganska svårt att inskeppa och öfverföra en större landstigninsghär. Detta: hins drar dock ej att regeringen bort föreslå de allra oundgängligaste förskansningarne å Stockholms landsidor, eboru man ej med hr M. kan vilja att. dessa förskansningar böra vara så svaga som möjligt, ty svärd:bör alltid smidas godt äfven om den somfördet slutligen skulle öfvermannas och svärdet riktas mot hans;eget bröst. , Slatligen några ord om Gotland: Denna ös törsvar kan endast afse tillbakastandet af en icke: alltför:-stor landstigen fiendtlig styrka, ty att försvara ön mot.en fiende, som är herre på hafvet, och som, kösta lvad det kosta. vill, .anstränger sig att taga den, är omöjligt, såvida man ej ädensamma sill anlägga, en oiotaglig fästning: som rymmer öns hela stridbara . befolknir och kan förvara fleråriga förråder af. lifsmedel och krigsförnödenheter för densamma. Militär. mm. w MV