Article Image
Tidningsöfversigt. Helsingen i Söderhartin uttatar sig röfande AT ÖR 20R på följande sätt: Vid valet mellan-en armeorganisation utan eller med stämhafvå endast deekonomiska skälen vågon. vigt... Dessa skäl tala likväl otvetydigt för bibehållande af stam. Om vi andast: hålla oss till infanteriet, derjemförelset skulle i anseende till det ringare behofvet af ötning utfalla fördelaktigast för enbar folkbeväpning, visar sig dock-en betydlig skilnad:. Ingen kan väl nemligen påstå att en folkbeväpning utan stam skulle kunna vara vid krigsutbrott mobiliserbar, utan årliga öfningar. Om man med bibehållande af nu föreslägna längre öfningstid (42 dagar) för första årsklassen tror sig kunna inskränka denna årliga öfniogstid ända till 15 dagar, så gör det ändock för sju åldersklasser,: hvardera om 18.000 man, 2 376,000 öfningsdagar årligen, under det att de årliga öfningsdagarne enligt regeringens förslag; inberäknadt stammens rezementsmöten utgöra 1,716,000. Vid dessa siffror måste man ytterligare taga i betraktande, att, i händelse af stammens indragning, en del deraf (manskapet emellan 20— 27 år) kommer att ingå i beväringen och höja dess klass-siffra med omkring 1000 man och öfningsdagarne med omkring 132,000; samt att ioför statsekonomen hvarje af beväringens öfningsdagar So en vida större förlust i produktivt hänseende, än denindelta ärmeos, hvars egentliga. uppgift .är krigsbildningen.— Hvad specialvapnen angår, synes omöjligheten att undvara en öfvad stam ej behöfva några bevis, hvaremot det kan sättas i fråga om ens genom nu föreslagna organisation dessa vapen kunna påräkna någon användbar förstärkning. Beträffande härnäst frågan om den indelte goldatens duglighet såsom stamsoldat och ledare för den inteiligentare delen af .-beväringen, så låter det väl underligt, att just ifrån dem, som mest ifra för jemnlikbet-och broderskap, höra dessa betänkligheter uttalas. Hurodana vilja då dessa att stamsoldaten skall vara? Skall han måhända förses med skolbildning enkom för de studerade beväringarnes skull, eller tror man på allvar, att den värfvade garnisonssoldaten skall utöfva något helsosammare inflytande på sina mindre öfvade kamrater i ledet och bivuaken än den indelte infanteristen? Månne icke den folkets djupa leder ännu helt tillhörande rotesoldaten har bevarat mer af den svenskhet, som, om den emellanåt föraktas, likväl kommer till heders j striden? — Föröfrigt står det fast, att om en professor vill praktiskt lära ett ke, så har han väl ändå sin bäste lärare 1 yrkesidkaren sjelf, äfven om denne icke förstår mera än sitt yrke; hvarförutan denna intelligentare del alltid kommer att förblifva en minoritet, som just sjelf är ämnad att utöfva ett helsosamt inflytande på sina krigskamrater både inom stam och beväring. Det återstår således endast hufvudfrågan: indelningsverkets rättvisa. Vi kunna i detta hänseende ej gifva dem fullkomligt rätt, som påstå att indelningsverket icke tynger på jordbrukaren, såsom varande ett fixeradt realonus på sjelfva jorden, lika litet som dem, hvilka klaga, att det i alla afseenden ligger som en bade till ground och följd orättvis börda en--.samhällsklass, under det alla samhällsklasser hafva ett lika intresse af fosterlandets försvar. Händelsen är nemligen den, att detta onus icke är fixeradt auönorlunda än i afseende på det beskattningsföremål som skall bära det. Till beloppet eller storleken är det deremot sväfvande, icke allenast : anseende till olika orter, hvilket j frågan likväl saknar all betydelse, utan äfven tili olika tider, hvilket deremot ntgör. en vigtig oOmständighet, Rotehållaren har ja skyldighet att icke allenast afsätta jörd, aflöna och ut: rusta karlen, utan äfven att lega karl. Hvac detta sista kan under olika tider och otmständigheter komma att kosta, låter ej på förhand beräkna sig; men endast i den mår bördan är bestämd eller beräknelig, kan der sägas vara afdragen från jordens, kapital: värde, Om ett krig skulle utbrista eller en dasct hota att utbrista efter en lång följd a tredsår, skulle legan utan tvifvel komma at mådgdubblas, och deans epåräknade förhöj ning skulle ju ovilkorligen drabba den då. varande innekafvaren af roteringsskyldig jord Härmed hafva vi dock icke velat at j japdsmaonspartiota synbara bemödande at

28 februari 1871, sida 3

Thumbnail