(Insändt.) Ett notabene rörande roteringsoch rustningsbesvären. ! I fråga om dessa besvär yttras som oftast åsigter, hvilka torda behöfva närnars belysving. På en tid då krigstillståndet nära nog var det normala för Sverige och då krigen hofvudsakligen fördes med från hemmanen utskrifvet manskap, tycktes det skola blifva en lindring för laodsorterva att genom afslutande af kontrakt om ständigt rustoch rotehål vinna befrielse från dittills vid de ofta och ojemnt påkommande bahofven af marsksj skeende utskrifningar, hvarst frälsejorden vanligen fick vidkännas halfra bördsn imot kronooch skattejorden. Sedermera vid roteringens införande blef dock frälsejorden lika ansedd med kronooch skattehemman. Man vill låta påskiaa, att rustoch rotehållare, genom åtagande af rustningsoch roteringsskyldigheten för sina hemman, en gång för alla friköpt sig och sitt folk från personlig beväringspligt, som alltså icke utan kontraktsbrott skulle kunnat dem åläggas Men existera då dess kootrakt ännu i sin fordna betydelse? — Man måste nekanda besvars denoa fråga. — Det får icke glömmas, att de enligt knektekontrakten jorden ålagda skyldigheter naturligtvis voro i första rammet beräknade för krigsbehof och man bör ingalunda mäta desse skyldigheters omfattning efter det. mått, som uuförtiden är -gällande, då t. ex. rotehållaren endast behöfver lega en karl, som, om lyckan är god, qvarstår vid roten och leker soldat i 30 års tid ionanu ny rekrytering för nummern påkommer, utan att rotehåilaren behöfver det ringaste bekymra sig med att ersätta soldatnummer, som i krig, om sådant inträffar, bli slagna, fåogna eller till krigstjanst odugliga. Dylika geddagar vågade icke en rusteller rotehållare på 1600 talet hoppas och indelviagsverkets stiftare kunde ejheller sådana utlofva. Ufder havs pärmaste efterirädsares krigiska regeriovg tillämpades öckså de genom knektekonotrakten åtagna förbindelsen i den mest betungande utsträckning. De flesta indelta regementer måste två eller tre gäcger och många rotenummer sju eller åtta gåvger innan kort rekryteras. Etter det olyckliga slaget vid Pultava rn åste regementeaa helt och hållet återuppsätt2s cch sedermera till en tredjedel sller tedel ärligen. Bödermanland var så utblotiadt på krigsdugligt folk, atv roetebönderpa måste fara vidt ikrinvg för att skaffa en karl och voro rdenskull stundom6 åa 7 veckor borta från fisa bem. Oita måste de ock sjoltve, i brist på rekryt, gå ut för sina oWwnmer; ja, I ect enda län, blefvo redan 1702, vid ds nya reementeuppsättoiogarne, ej mindre än 322 Jordegande bönder, i brist på söner eller drängar, tagna till soldater. Sådana voro de prestationer kronan af den till kuekteoch rusthäll indelta jorden fordrade när indeloingsverket på skarpt miivar under ett svårare krig behörde anlitas. Och för allvar hade det vä! blifvit afsedt. Först med allmänna beväringens införande 1812 befriades rustoch rotehållars helt och höllet irån den ofvanbeskrifas, ojewförligen tyng