efter reformationen hemmastadda såväl ilsamhällets högre som i dess lägre klasser, och då intresset för dem upphörde hos adeln upphörde med detsamma producerandet af dem. Ehnra de således icke kunna sägas vara uteslutande allmogens egendom, förtjenar den dock tacksamhet för den kärlek, hvarmed den bevarat dessa nationella skatter ända till våra dagar; nu är dessa sångers lifstid nästan förbi, man håller på att alldeles glömma bort dem. Professor Grundtvig hade tills för ett par dagar sedan genom de af honom samlade upplysningar fått bevis derpå, att 183 folkvisor från medeltiden på traditionens väg voro bevarade hos det danska folket; i Sjelland hade man funnit sam. manlagdt 82; på Möen, Lolland och Falster 15, på Bornholm — der hittills samlingar gjorts af blott en enda person — 5, i Sönder-Jylland 44, i Nörre Jylland 83. Då kom tal. händelsevis i besittning af en vissamling, som nyligen utgifvits i Herning (Ringkjöbing amt) af en dervarande skollärare E. T. Christensen. Denna samling innehöll en sådan rikedom af märkliga gamla visor, att professor Grundtvig fann anledning att sätta sig i förbindelse med utgifvaren, hvilken han uppmanade att fortsätta med att uppteckna de i trakten bevarade visor och at hvilken han också utverkade ett understöd af det danska Litteratursamfundet, på det han skulle kunna fortsätta utgifvandet af samlingen. De 83 visor, som under 25 är blefvo insamlade i Nörre Jylland, hade anskaffats af omkring 50 personer i olika trakter af provinsen; Christensen ensam hade under loppet af två år i en enda trakt anträffat 117 gamla folkvisor af hvilka 77 icke förut voro nämnda i Jylland, 56 icke voro bevarade i folkets mun i Danmark, 16 äcke förut tryckta utan blott bevarade i handskrifter från 16:de århundradet och 9 icke förr funna någonstädes. Genom att anföra några exempel af de detta samlade fynds, tillhörande visor bevisade talaren närmare hur stort värde fyndet har. Anledningen till att just den ifrågavarande trakten är så ovanligt rik på visor är, att Hammerums härad är den egentliga Binde-Egn, hvarest från medeltiden ända till våra dagar genom husslöjd tillverkats en stor mängd yllevaror, till hvilkas afyttrande häradets innebyggare fått sig särskilda friheter tillagda. För att ara ljus och värme arbetar man i gemenskap och förkortar den enformiga sysselsättningen genom gamla sagor, äfventyr och visor. I denna trakt, som ligger midt på heden och aflägse från den allmänna kulturströmmen, har det gamla länge hållit sig qvar utan att undanträngas af nutidens följetongsromaner och gatvisor. Det var emellertid hög tid att de gamla visorna blefvo upptecknade, ty det yngre slägtet har förlorat allt sinne för dem, och de personer, af hvilka skolläraren Christensen hört dem, äro nästan alla öfver 70 år gamla. RR nn