Article Image
Europa äro olika nu mot hvad de voro vid fördraget i Utrecht eller på lord Chathams tid, samt stt elementer, stora i sig sjelfva och betydligt inverkande på maktjemvigten havs uppståit, hvilka iske kunde tagas i bes fökolng af dn ns statemän. Men jag Zön ej slå ifrån mig den övertygelsen, au vårt land befioner sig i stor fara, och att den största klokhet och mod erfordras för att frigöra det från följderna af de nyligen timade händelserna. Eo mycket framstående man, som länge var medlem af detta hus, en ttmärkt statsman, om hvilken jag är viss på att rill och med hens motståndare måste tala med aktuiog, lord Russell, har fäst allmänhatens uppmärksambet på det faktum, att hos staterna finns en viss jalousie mot hvarje makt, som blomstrat upp helt och hållet gedet. Det är utom allt trifvel, att tidskiften ha funnits före det nuvarande, då en känsla — icke, cåsom jag iför, ön Fationel utan en allmän känsla — a fisndskap mot Förenta Staterna fannits, hvilkea iogenting anvat än en lycklig slump ett starkt bemödande å vår sida har kunnat unganrödja eller nedtysta, Jag påminner mig ea diskussion i deita hus för 20 år sedan, då en känsla af detta slag bade uppstått, hvilken erinrade underhuset om hvad som hände vid fördraget i Camb Det var ett fördrag, pehom bvilke: Europas alla stora konfedererade makter utan allt slags orsak och endast af jalousia till Vensdig, dess handetsanda och stora rikedom sat det systematiska sätt, bvarpå det alltid usdvek att blanda sig i dagens politik och krig, beslöto att klippa vingarne på denna stora republik. Betydi g lizhet finns mellan Storbritanniens ställviog och rezubliken Venedigs på den tiden. Venedig hade då all verldens handel, den ståtligaste flotta och en ganska god ermå, visserligen anförd at främlingar och utländningar, mea ändock at mycket utmärkta generaler. Hon inoehade Cypern och Morea, haifön i Medelbafvet — dets mma för henne som Indien är för os i Joniska och Egeiska bafven och alla ger i Italien, som voro utmärkta för bö het, civiisation och kalter, undavtegandes hertigäömet Milano, Men det äfven oiikbeter mellan det förenade konungariket! och Venedi Venedig hade ej en talrik och krigisk beoikning, Det hade ej on högsinnad medeiklass, och det hade en misstär sam och tyrecnisk oligarki i stället för en öppen och verklig aristokrati. Jag vet, att några utmärkts statemän ha talat om Eogland såsom ett land, hvars tid såsom Jitisk mekt är förbi, cch såsom det der uppoffiat hea sitt a och sin verkliga makt endast cch al samlauget af rikedom. Nåväl, jag är glad åt, att vi aoder den femtivåri ; i rer eller mindre åtojutit, ha lyckats a rikedom, ochdet är en mycket s igar vi — det Gad att försvara ossoch betrygg: verlden, kuons vi i annau makt gå ut ie se krigets driftjedrar av källa till styrka för Eog att om det inlåter dö vändig och rättmätig, behöfver det ej frukta att få se sina tillgångar utlömda; deremot skulle det bli mycket svårt att uppleta någon annan makt, som icke, samhet, under kiiget dra eller tredje år skulle på säffas jå Europas särskilda börse-, försökande anskaffa peoringbjelp och till på köpet till ett belopp, som icka är så stort som det vi kuuva erhåll, genom en euda skatt. Men under de 50 är, som förflutit, ka vi verkligen pjori något mer än samlat pevniovgar. och det v väl, om detta blefve kändt af dem, som komma med så fria förklariogar om Ebgisod. Det förenade konungarikets folk är i detta ösonblick i åtnjutande af förmögenhet och politisk frihet De två stora frågor, som brukade oroa våra förfäder och utgjorde föremål för halfva antalet af uoderhusets lagar — hv ch religion — äro inga källor till zvärigbeter för oss, sedan de ha antagit formen at bandelsfrihet och religiös jemlikhet. Vi avtogo förlidet år en lag om primärand ningen, icke så omfattande i sina elementer, som jag hoppas komma att få se den, men ändock en verklig undervispingsleg. Derta lands befolkning är i tilfälls att bedritva siv industri och ätnjata sina rättigheter på ett , att morstycke dertill ej kan uppvisas af pågon annan modern eller forntida nations tideböcker; och iag tror icke, att en nation i dylika omständigheter skall afstå sådana välserningar uten strid eliter uppgifva en så öfverligsen ställning, utan att åtminstone bevisa, att hon är densamma värdig. fire än någon äg, utan att Det är en stor ena tvist, son — 0

18 februari 1871, sida 3

Thumbnail