minnas, åtogo sig städerua den båtsmansuppsättning, hvaraf ännu finnes spår i den från dem utgående båtsmarsvakansafgilt. Att denna skyldighet sedermera bortfallit, under det att jordbrukarnes qvarstått, har ingalunda sin grund i ett orättvist befriande af öfriga samhällsklasser från pligten att deltaga i fäderneslandets försvar, under det att jordbrukaren dervid bibehållits, utan helt enkelt deri, att äfven jordbrakaren, sedan genom indelningsverket denna skyldighet förvandlat sig till en fix realbörda, i sjelfva verket fastän doldt — såsom vi ofvan visat — afskuddat sig densamma; något som för de öfriga samhällsklasserna varit omöjligt, hvarför ock rättvisan fordrat, att den blifvit från dem uppenbarligen aflyft. Talet om den ursprangliga orättvisan, som genom indelningsverkets införande och bibehållande blifvit mot svenska allmogen begången, är derför obefogadt. ög ert Lr TNA ten a ran ka Aer Å