En lifsfråga för handeln och näringarne. IL. Den engelska handelsverlden skulle säkerligen icke kunna inse möjligheten att reds sig utan det handelspapper, som derstäde: sedan lång tid tillbaka är brukligt under namr af docks-warranto. Detta dokument utfärdas af förvaltningen för the docks, eller allmänna nederlagsmagasinerna, omedelbart efter det en handelsvara blifvit dit inlevererad — ja, till och med så snart det skepp, hvari godset finnes inlastadt, kommit under förvaltningens vård, så att lastegarne kan genast utbyta konnossementet emot en sådar Warrant. Warranten, som specificerar godset till beskaffenhet, vigt, stycketal, märken 0. 8. V., representerar sedermera lagligen varan under alla förhållanden. Innehar man Wwarranten såsom egare, är man egare till den deri specificerade varan; innehar man warranten såsom pant, har man kontroll i varen. Erdast emot återställande af warranten utlemnar docksförvaltningen sjelfva varan, och detta sker i regeln ej förr än varan öfvergår till konsumtion eller export. Under mellantiden cirkulerar warranten mellan banker och diskontörer såsom pant, eller emellan spekulanter i varan. Den, som innehar warranten såsom pant, lemnar till egaren ett recepisse, hvilket i dennes hand representerar den pantsatta varan och kan på annan person öfverlåtas, i hvilken händelse denne är berättigad att inlösa den pantsatta warranten och med denna i handom sätta sig i besittning af varan, Det torde icke. behöfva påkas, huru ofantligt detta af engelska Beskipningen godkända handelsbruk underlättar varuomsättningen och varubelåningen å verldens största handelsmarknad. Från ngland har naturligtvis detta bruk öfvergått till Nordamerikas Förenta Stater, hvarest i nästan hvarje stad finnas för ändamålet inrättade ware-houses., Genom den preussiska lagen erkännes syrabolisk pantsättning af handelsvaror såsom rättsgiltig, Frankrike erhöll särskild lagstiftning i ämnet genom en lag af den 28 Maj 1858, hvilken kompletterades genom ett dekret af den 12 Mars 1859. Enligt denna lag erfordras särskild koncessiop och ställande af säkerhet för rättighet att hålla magasins göneraux,, hvilka ombesörja ifrågavarande slags affärer. Den franska lagstiftningen skiljer sig från den engelska hufvudsakligen deruti, att i Frankrike ntfärdar magasinsförvaltningen två papper, nemligen dels ett recepisse, hvilket representerar varan, dels en warrant, hvilken utgör bevis om varans pantsättning för det i warranten af varnegaren förskrifna belopp. Genom särskilda föreskrifter är sörjdt derför, att recepisset alltid innehåller uppiysning om det belopp, hvarför varan på grund af warranten häftar, och endast emot gäldande af detta belopp samt recepissets återställande till magasinet utlemnas varan. Recepisset och warranten kunna skiljas åt och komma på särskilda händer. Warranten är ett bank. papper, hvilket endosseras man från man med samma verkan som vid vexelendossement. Särs skildt är föreskrifvet, att de offentliga penninginrättniogar, hvilka äro förbjudna att diskontera vexlar med mindre: än tre namn, tå taga warranter med två, emedan den pantsatta varan anses ersätta det tredje namnet. Recepisset åter är ett spekulationspapper, hvilket vandrar emellan köpmännens portföljer mot mel