uecr Gen Kris VI nyss geuomgatL var HavlvUct js otålig att få anförtro åt en församling omll, sorgen att representera henne. Denna stora handling skall nu utföras. Utan att misskännpa det inflytande som de omständigheter, hvilka göra det nu förestående valet nödvändigt, komma att utöfva på detsamma, tro vi, att man vid detta val hufvadsakligen bör afse den definitiva konstitution Frankrike skall gifva sig. Vi vilja här framställa de väsentliga principer, som hvarje kandidat, hvilken vill mottaga våra röster, ärligt och oförbehållsamt måste erkänna. Efter de långvariga pröfningar, Frankrike undergått, skall det enligt vår öfvertygelse finna en varaktig storhet och ett varaktigt lugn endast i skuggan af republikanska institutioner sådana vi fatta dem. Lika fiendtligt mot despotismens och mot demagogiens läror, våldsgrepp och revolutionära åtgärder och trött vid de dynastiska fördomarne och ärelystnalerna, sträfver detr till denna styrelseform som helt och hållet är uppfylld af frihetens anda och allena lå-!l ter förena sig med den allmänna rösträtten. O Vi påstå, att denna styrelseforrå, tillämpad s med ärlighet och fasthet, är väpnad med ir en materiel och moralisk styrka till försäk-? rande af ordningens upprätthållande och enjf ständig och oföränderlig aktning för lagarne, sådan som ingen annan kan ega, att den på C samma gång bättre än någon annan skall be5 fordra utvecklingen af alla de friheter, som Y utgöra en medborgares värdighet qgch ett!J folks ära: samvetsfrihet, personlig frihet, ar-!I betsfrihet, tryckfrihet, undervisningsfrihet och församlingsfrihet; att den ensam gör det möj5 ligt att lösa problemet af en omfattande del centralisation, som utan skada för vår gamla S och ärorika franska enhet skall återgifva det individuella initiativet och de lokala insti-! tationerna det lif och den kraft de nu sakna; ! att slatligen den ensam kan genom ett upp-! märksamt och opartiskt studium af alla delö frågor, hvilka röra sig på djupet af samhälj) let, åstadkomma den enighet och det förtrol 6 1 : l I j ( l L l : t 1 l 1 s S j q l l L 4 l j ! f j 4 ee MAJA BD Er MN bed ende mellan alla barnen af ett gemensamt fädernesland, som dåliga regeringars egennyttiga beräkningar alltid arbetat på att förstöra, men som vi genom de hårda pröfningar, vi under några månader gemensamt undergått, lärt att uppskatta och värdera. Lifvade af de känslor, vi nu uttalat, skola våra representanter i sitt sjelfständiga omdöme utan svårighet finna den patriotiska och frisinnade lösningen af alla de frågor, som efter hvarandra skola framställa sig till deras pröfning. Denna förklaring har blifvit afgifven i öfverensstämmelse med flere redan bildade arrondissementskomit6er. Om andra komiteer, hvilka redan existera eller komma att bildas, gilla henne, anhålla vi om deras medverkan ! för att förbereda en allmän lista på kandidater, hvilkas namn skola blifva det lefvande och personliga uttrycket af de principer, vi vilja göra gällande i vårt lands politik. Paris den 28 Januari 1871. Komitens oråförande. Dufaurex De båda partierna synas varit temligen jemnstarka, och segren i flera dagar oafgjord. Vi erinra oss, huru det först till och med berättades att de konservativa, som de moderata republikanarna kallades, segrat. Det har dock ej blifvit fallet. Deradikalas kandidater äro, som telegrafen i går berättade, med starka majoriteter valda. Detta höga röstetal torde de dock endast erhållit derigenom att de moderata, som vi förut nämnt, skänkt flera af dem sina röster. Den segrande listan innehåller, jemte många okända eller endast alltför bekanta, äfven många namn af betydenhet. Man finner-der, utom de förut nämnda: Gambetta, Martin, Favre, Dorian, Vacherot, Peyrat, Saisset m. fl. Förteckningarna öfver de valda lida dock ännu af otydlighet. Så har t. ex. den halfförryckte Gambons namn kommit med på en en af listorna, liksom Mac Mahons, båda . tydligen af misstag. De förekomma ej heller på den senaste. Bland de val i departementerna som äro egnade att tilldraga sig uppmärksamhet äro prinsens af Joinville i La Manche och hertigens af Aumale i departementet Oise. Den senare har till sina valmän aflåtit följande valskrifvelse: Mina herrar valmän! För fyra månader sedan erbjödo mig flera af eder sina röster; jag vet icke, om de äfven nu skola anse det riktigt att gifva mig dsm. Jag kan för öfrigt ej heller uttala mig så oförbehällsamt och fritt för eder som jag kunde önska, och jag måste bemöda mig att hålla de känslor tillbaka som tränga sig på mig. Jag vet icke en gång om dessa rader skola komma fram till eder. Jag vill emellertid försöka det, ty dem som skulle kunna önska välja mig till representant till nationalförsamlingen tror jag mig böra gifva några förklaringar rörande två vigtiga frågor som skola komma å bane i denna församling, frågan om fred eller krig och författningsfrågan. I afseende på den förra måste jag, då jag ej har något direkt eller indirekt ansvar för de händelser eller handlingar som gifvit anledning till kriget och den nuvarande situationen, förbehålla mig den fallkomligaste frihet både i den ena och den andra riktningen. Jag är dessutom berättigad härtill i följd af den overksamhet hvartill man tvang mig då jag med kraft gjorde gällande min rätt att få strida för mitt land. Öm den andra frågan deremot skall jag uttala mig med fullkomlig uppriktighet. När jag betraktar Frankrikes nuvarande ställning, dess historia och traditioner samt de senaste årens händelser, springa mig de fördelar en konstitutionel monarki erbjuder tydligt i ögat. Jag tror att hon kan fullkomligt tillfredsställa ett demokratiskt samhälles rättmätiga önskningar och med ordning och säkerhet betrygga alla framsteg och alla friheter. Det är med en blandning af sonlig stolthet och patriotisk smärta jag jemför Frankrike i dess nuvarande tillstånd med hvad det var under min fars regering. Jag tror att jag som menniska har rätt att hysa denna mening, och jag anser det för min pligt som medborgare att uttala den; men jag säger det utan något partisyfte och utan att vilja sätta min mening öfver alla andras. Hvarken i mina känslor, eller i mitt förflatna lif eller i min familjs traditioner finnes någonting som skiljer mig från republiken. Om WA GÖ mA RM tf sc rt bt RR AN DA t RR ot vt DB LR Am RR