Det låter nemligen på vissa håll så som m det egentligen vore fråga om ait anordna tt försvar till tjenst och behsg för regerinen, men hvilket folket endast egie att berakta såsom en börda, som det blott kunde underkasta; sig mot beviljande af vissa förlelar i utbyte. I enlighet med denna besynnerliga uppfattliog hör man ifrågasättas ett köpslagande i afseende på nationalförsvaret; man antaser, att några vissa samhällsklasser skola äga: bevilja mig det eller det, gif oss den ler den förmånen eller presenten, så skola i gå in på att landet får ett verkligt förvar; eljest skola vi förhindra det och laga, utt det blir ingenting af hela saken. Är det då till gagn och skydd för vissa personer, för vissa klasser eller vissa intressen, som ett nationalförsvar skall finnas till? Finnes det en viss kategori af jordegare, som cke behöfver något skydd för hus och hem, ör frihet och egendom, en klass, för hvilken det kan vara likgiltigt, om fäderneslandet går under, om vårt Sverige förlorar sin politiska sjelfständighet och förvandlas till ett trälbundet storfurstendöme, om vårt modersmål förtrampas, om hela vår nationella utvecking hämmas och förtryckes? Nej, det är icke möjligt att en sådan uppfattning kan göra sig gällande inågon nämnvärd utsträckning, om också en och annan egenoyttig frondör söker uppkalla och smeka sådana tänkesätt och några tanklösa efterpladdrare taga munnen full med oförståndiga ord, hvilka äro desto mera bullrande, ju mera tanketom bjernan är. Nej, det är icke tänkbart, att svenska folket skulle så vanslägtats, att känslan för nationel frihet och sjelfständighet skulle så dött ut hos hela samhällskategorier. Det är ett grymt förtal mot den svenska bonden, att icke han skulle nu känna lika varmt som fordom för nationens ära och landets välfärd, att icke han skulle vara redobogen till de uppoffringar, som erfordras, för att, om nöden kräfver, kunna med vapenkraft värna det hela, sålunda äfven honom, hans egendom, hans slägt och anhöriga, hans planer och förhoppningar, hans frihet, hans fädernesland. Allmän värnepligt har från urminnes tid funnits och tillämpats i vårt land, och den skall i alla händelser här liksom i hvarje annat land, som är sjelfständigt, tillämpas i nödens stund; men det är af vigt, att utöfningen af denna pligt är på förband så mycket förberedd, att den icke kräfver alltför mycket gagalöst förspildt blod och att utsigt förefinnes att genom de i nödens stund gjorda uppoffringarne det Bsyftade målet kan ernås. Kan det vara till någon fromma elier belåtenhet för egarne af någon viss slags jord att ha det så ställdt, att de sjelfva eller deras barn, om det gäller, måste gå ut i striden mot främmande våldsmwän alldeles oöfvade och bli en kanske gagnlöst förspilld kanonföda? Jemte och vid sidan af den allmänna värnepligten började man, till följd af krigskonstens utveckling på 1500och 1600-talet utskrifva manskap till stående trupper, som skulle förvärfva sig en större öfning och vapenfärdighet; en sådan utskrifning till stående regementen — alldeles oberoende af den allmänna värnepligten — hade redan länge egt rum, då roteringen på allmogens begäran infördes, icke såsom en :ny börda, utan såsom en lättnad, och de mycket omtalade knektekontrakterna medgåfvo just att, under vilkor af rotering, utskrifningen skulle upphöra. Det är en besynnerlig villfarelse att antaga,-att den allmänna värnepligt, till följd at hvilken folket i nödens stund kunde kalJas under fanorna, härigenom var upphäfven; den togstvärtom under alla påföljande krig uti större eller mindre mån i anspråk, utan att någon ansåg det innebära något brott mot de afslutade öfverenskommelserna, och den fick slutligen en något bestämdare form i den alimänna beväringen. Det vill nästan synas oss omöjligt att någon för allvar skulle kunna förutsätta, att det verkligen skulle vara rättsligen så stäldt, att svenska folket skulle af de nuvarande ionebatvarne af 20,000 roteoummer behöfva köpasig rättigheten att få ordna den frånfordom existerande allmänna värnepligten, så att den fyller behofvet och kan befrämja landets försvar. Det vore i sanning vidunderligt, om vilkoret för att kunna vidtaga en nödvändig lagstiftningsåtgärd låge deri, att samtliga landets öfriga innebyggare pr kontant skaffade sig rotehållarnes bifall, d. v. s. att hvar och en, som för tillfället eger roterad jord och som kanske köpt den i går till det kapitalvärde den såsom roterad har, fioge den stående inteckning, som roteripgsskyldigheten i sjelfva verket utgör, upphäfd, så att han t. ex. dagen derpå kunde sälja den i enlighet med det sålunda höjda kapitalvärdet och stoppa den behållna vinsten i gin ficka. I hvad mån sådant skulle gagna sjelfva jordegendomen och på hvad sätt det skulle befrämja jordbrukets bästa, är i sanning svårt att utransaka. Vi inlåta oss för tillfället icke närmare på frågans ekonomiska sida, som i alla händelser icke har någonting att med göra frågan, hurovida vi böra ordna vårt försvar på ett ändamålsenligt sätt. Huruvida det ur nationalekonomisk synpunkt må kunna anses lämpligt att i stället för den i den roterade jorden stående inteckningen taga någon ersättning, det är i sjelfva verket en fråga emellan egarne af roterad och icke roterad jord, som lagstiftningen kan i och för sig bedöma ur ändamålsenlighetens och billighetens synpunkt. Men icke må en fordran af skänker åt några få, på det stora flertalets bekostnad, uppställas såsom vilkor för att något nationalförsvar skall komma till stånd. Vi skulle i sådant fall, efter-att ha afskaffat politiska priviegier, stånd och klasser, ha kommit derhän att den allmänna välfärden skulle vara beroende af ett intresse, som vore af mycket egennyttig natur och hvilket visst icke representerade de djopa lederna inom nationen. Vi bygga emellertid förtröstansfullt på patriotismen hos alla; samhällsklasser och vi äro förvissade att de olika meningarne snart skola ena sig på ett sådant sätt, att icke redan blotta splittringen inger dem, som utomlands med stor uppmärksamhet betrakta våra göranden och låtanden i detta fall, en föreställnipg om svag nationalanda och afmet äh —me er (M mh — DA PF OR PFA DA PR RA — PR br ÅN KV MR PT RR ft SR Fr oh DR AN DR KA DB rr TR DD fr OK PA kg SR BER fr JV oh PR EM JR rå FT PR br Brr JET AT Ao FS NR fre fä EA mn FE Br ok BE bt BR RE