Stockholms Dagblad för i dag har ex om sakktonskap vitnande insänd artikel i örsvarsfrågan, ur hvilken vi meddela fölande: i Att döma af hvad som förspörjes i afsende på de yttranden, som under nu pågåonde riksdag rörande försvarsfrågan förekommit, synes man silmänt vara lifvad af len tanken, att man bör vidtaga kraftiga itgärder för åstadkommandet af ett sådant örsvar, hvarigenom fäderneslandets sjelfstänlighet må kunna uppehålias. Man synes ock vara ense derom, att iblend vilkorena för indamålets ernående ingår att bafva ett tillräckligt antal väl öfvade och disciplinerade stamtrapper. Men att dessa skulle åstadkommas på det sätt, som i regeringens proposition föreslås, medelst att i främsta rummet bibehålla vår indelta armö, tyckes dereot komma att röna motstånd på mårga håll. Dessa motståndare vilja ej låna örat till den bevisving, som måvgfaldiga gånger och på många särskilta sätt åstadkommits, att det onus, som innefattas i rustningsoch roteringsskyldigheten, är ett onuz, hvilket, likgom alla andra jorden åliggande skatter, tagits i beräkning då jordegendomen kommit i dess nuvarande innehafvares hand, vare gig genom köp eller genom arf. Attra yrka befrielse från detta ovus såsom vilkor för deltagande lika med öfriga medborgare 1 bördoraa för försvarsverkets ordnande innefattar alltså ungefär detsamma, som derest en egare ar intecknad jord skulla säga: Befria min egendom från deri intecknade skulder, om jag skall doltaga i de allmänna omkostnaderna för försvarets, Insändaren! betvifiar dock, att de, som föra en sådan talan, men i fråga om värnepligtens åtagande mena uppriktigt. gjort sig fullt reda för det sött för stamtruppers anskaffande som de tänkt sig, samt huruvida detta skulle för deras kassor falla sig billigare än att bibehålla den indeita armön. — Det är i afseende på frågan härom, som insänderen tagit till ordet. Främst förekoramer då: hvad utgör i verkligheten årliga kostnaden för en indelt soldat? Enligt br krigeministerns uppgift skulle den utgöra 166 rår 50 öre. Denna beräkning grundar sig utan tvifvei på de uppgif ter, som för nägra är sedan inhemtades från provinserna, hvilka, Jiksom mängden af de upppitter, hvilka infordres för statistiska ändamål och afgifvas af vederbörande skattdragande under noggrannt öfvervägande af hvad med uppgifternas insamlande åsyftas, äro alideles vilseledande. Man må biott erinra sig ett förhållande, som på sin tid väckte mycken uppmärksamhet. Då i ett härad inom ett närbeläget län eftertorskningar gjordeg till åstadkommande af en jordbruksstatistik, hvarmed allmogen förestälde sig afsigten vara att finna grunder för ökende af jordvrukets beskattning, kom mean till det resultat, alt häradets inbyggare årligen behölde för sitt uppshälle från andra orter köps 4 å 5000 turnor spannmål, men då derermot fråga några år derefter uppstod om en jernvägsanläggning inom orten, och kalkyler gjordes augående den godstrafik som inom häradet kunde påräknas, heite det, att häradet kunde till andra orter aflåta minst 5000 tunnor spanmål årligen. Då insändaren är i tillfälle att noggrannt