de föga bekymra sig; men säger man dem att det är för fäderneslandets skull man måste bryta upp, så förstår hvar och en det. Vi älska att tro, att Frankrike, upplyst geDom så sorgliga varningar, ej skall vidare låta narra sig af lättsinniga ord af dess ministrar och att det ej mer skall skänka sitt bifall åt försåtliga fraser, sådana som exkejsarens: Hvarje gång Frankrike reser sig, går en stor id före det och ett stort folk Ver erter det. Hvad som föranleder oss att tro, att detta krig skall göra det svårt att framkalla andra, är att den nuvarande generationen ej: kände till våra krig atmat än al feneralernas rappotter Och att den aldrig sett röken uppstiga rån en fiendes lägereldar. Det är en besynnerlig nyhet detta, men kriget har i behåll oväntade örfverraskningar och är egnadt att lugoa en känsla, zom hvilar blott på entusiasmen, framkallad af en idö. Detär den känslan som skall pröfva och redan pröfvar det franska folket, och man kan förutse att det skall bli svårt för en regering att kunna locka folket in i ett nytt krig, såvida det icke är absolut nödvändigt. Det fionesisamhället ett slag af politik, 5om tillhör Hela TFerldöns dön iåter örversätta sig med fraser, dem taan ej gör sig mödan att djupare öfvertänka och hvilka men tror vara allvarligt menade, derför att de yttras oupphörligt och man hör alla menniskor upprepa dem. Så förhåller det sig med den illusionen att tro Frankrike vara så rikt, att det genast skall resa sig och taga en förfärlig hämnd: Man kommet på den tanken, att personer, förr tllrycka sig på detta sätt, snarare rådfrågat sina förhoppningar än verkliga fakta. Huru lång tid behöfde ej Ryssland för att våga uppsöga förärsgen af 1856 och dock var skådeplatsen för detta krig inskränkt till Krim: Har Österrike röpat gig efter krigen 1859 och 1866? — och dock var kriget 1866 i jemförelse med nuvarande krig blott en promenade militaire, såsom man kunde kalla det. Enligt vår åsigt böra dessa illusioner ej kringspridas på ett så obesväradt sätt, ty förhållandenas allvar kräfver allvar i omdöme. Frankrike har blifvit såradt på det mest förförliga sätt, osh trots dass rikodomar ättöminag dess tillgångar till den grad, att tai sj kan göra sig en föreställning derom. Man känner av i ryskland åtskilliga städer ännu i dag ha känniog af krigspäålagorna från första kejsardömet och det kommer att bli på kelima sätt i Frankrike, isynherliet Om man tager i betraktande den hofsamhet, hvarmed preussarne behandla de städer, som de bemäktiga sig. Tänk blott, hvad skall icke Paris få lida under långa år, innan det kan få jemnvigt i sin budgtt, söm få svårt blir Medtärel genom en krigsskatt på200 millioner francs! Ronen är en stad med 110,000 invånare. Preassarne ha der utskrifrvit 15 millioner fr. Visserligen ör Rouen en rik stad; men fråga hlutt en finatsrian hör läng tid det går åt finan budgeten kommer urvp till sitt nor nala tillstånd! Man bör ibågkomme, att detta onssystam hittills blifvit användt på 33 de. artenonter och utan gensägelse da rih mest befolkade i Frankrike. tora städer ha mäst erlögga stora opp; ala köpingar och byar ha fbålla betydliga megsör af mans bästar. Börderoa äre, såsom vi redan sact, ruinefree, de ha blifvit betalda för reqvisitionerna meelst qvitton, som iogen bankit i verlden skulv vilja diskontera för ens tiondedelen af deras belopn. Men det är att hoppas, att lyckiiga skördar tinder några år skola återsäärk åt defrarska bönderna deras forna väls å d. Men i alla bändel er skallen börda hyils taogt och Isngs på de franska befolkhlägarvo, dot blir förlusier, eom ej kunna betäcks -f eps den mest frikostiga barmnhertighet. Vi vilja här tala om de eldsvådor, som förskowvmit under krigets lopp. Enligt deu :n0derataste uppskattniog kan avtelstaf. helt vch hället eller delvis uppbrända byarl ej sä.tas Jägro än tre hundra, Det ärsvårt att angitva värdei af de skador, som deraf förorsakats, mon förlusten kan ej repareras, ingenting kat ersätta den. När fred blir slui en, kan man skrida till noggranna beräkniogar — man skall då bli förskräckt öfver den utsträckning förlusterna fått. Vi ha framiör oas en officiel och autentik händiing rörande den förlust, kom drabbat hvarje individ vid den brand som i byn Falaise anställdes af preusserne den 28 Augusti 1870. Vi skille önska att kunna här medfela Ena afskrift deraf, för att visa hvilken grundad anledring vi ha att säga, att detta krig bar bragt eländet och undergången vida längre än man kan föreställa sig. Emellertid vilja vi här meddela några utdrag tr ett bref, skrifvet i municipalrådets i Falaise namn och stäldt till pastor Paaux: Byn Falaise räknade 562 inbyggare innan en enda af dem blef massakrerad af de preusgiska vlaneria, söm Utan något skäl antände större delen af husen söndagen den 28 Aug. 13870. Somliga af dessa inbyggare lefde af ett litet jordbruk, andra sysselsatte sig med försäljvicg af korgarbeten, alla lefde, efter deras lefnadsställning, lyckliga innan kriget och dess olyckor kommo. Nu ha somliga förlorat sjlt hvad de egde eller en del deraf genom brand, andra få STRÄNDER NETA ÖL NERE dem, men jag vet att mina äro större. Tänk bara att hon skulle resa hit! Jag begriper verkligen inte huru jag skall bära mig åt med dem här. Du måtte väl inte ha gått ötver till hennes åsigt af saken? Du vet ju, Hamish, att jag kunde ej slå mig fram ändå, . jag måste lemna henne derborta. — od: