ROLAND YORKE) Af mrs HENRY WOOD. Öfversättning från engelskan. Roland aflägsnade sig med långa steg och polismannen stod och såg efter den oförskämde, samt kunde knappt, oaktadt det ohöfliga bemötandet, afhålla sig från ett små leende. Det var ju ännu samme förhastade sorglöse gosse som förr, hvars godlynthet framskymtade äfven under vreden. Hvilka intryck än mr Butterby behöll af detta möte ett var honom åtminstone tydligt — att Roland denna gång icke var brottslig och at han finge se sig om på annat håll efter der som stulit vexeln. SEXTONDE KAPITLET. Winnys. Klockan var fem minuter öfver tre och vid Paddingtonstationen rådde den vanliga oredan och brådskan då ett bantåg nyss anländt. Gerald Yorke stod på platformen för att taga emot sin hustru, hvars emåtäcka dockansigte vexlade mellan löje och tårar, samt sina tre ljuslockiga barn, det äldsta tre är. det yngsta knappt i ständ att gå. Mrs Gerald Yorke var sjelf icke stort mera än ett barn till åren och för att säga sanningen hade hon just ej bellor mera förstånd. Med stor respekt för sin långe, ståtlige Gerald hade hon alltid undergifvet fogat sig efter hans vilja och skulle visst aldrig sjelt vågat taga detta steg utan hans tillåtelse. En mera sjelfständig syster, som icke allenast högljudt protesterat emot Winnys. oförrätter och det ensliga, öfvergifna lif hon förde under det hennes man uppehöll sig i London, utan äfven i hemlighet ordnat hennes flyttning, hade örmått henne dertill. Detta skulle hon lib väl ej få omtala för sin 1:an och då hon nu befann sig ansigte emot ansigte med honom, ) Se A. B, nr 1—14, 16—22, 24—31.