Frankrize är så rikt; om några ar skola dess olyckor vara glömda, och det skall ha återfått sitt fordna välstånd; dessa ord uttalas af många, och man hör dem öfverallt. Det är farliga ord, ty de vidmakthålla en falsk föreställning om vidden af de förödelser som kriget meåför. Ja, onekligen är Frankrike rikt, och statistiken lägger dess kommerciella styrka i degen, men man får ej glömma den exceptionella karakteren hos detta krig och de omständigheter, under hvilka det blifvit fördt. I Vi finna icke i de senaste årens historia någon motsvarande situation, och det vore att begå ett stort misstag, om man i tauISIR förflyttade sig tillbaka till 1814 och De I Den stora industriella och kommerciella rörelse, som förskrifver sig från detta århurdrades första år, har skapat nya rikedomsförhållanden i Europa. De värdepapper, som sammanfattas under benämningen portföljen, spela, såsom man vet, en stor roll i ett lands alimänna förmögenhet. Värdepapperea i Frankrike äro företrädesvis eftersökta; den höga ränta, de gifva, förhoppningen på prenier, frånvaron sf beskattning, allt bidrager med ett ord att gifva dessa papper ett märkbart företräde hos de fleste. Kejsarriket hade synnerligen mycket gynnat utvecklingen af detta nya slags förmögenhet, men ej med den klokhet, som lägger band på öfverdriften. Långt derifrån hade det tvärtom gjort det till en verklig passion att göra sådana sffärer. Kejsarrikets financiella . skandaler öfverträffa vida forntidens sämsta minnen. OCredit mobilier skall icke bli någon heder för kejsarriket, och det mexikanska länet, som moraliskt befrämjades af finansministern, har lemnat efter sig ett intryck, som utan tvifvel icke är bland de bästa. Hvad har följden blifvit? På den senare tiden har den stora massa af dem, som icke ega mycket och som, då de uppnått en viss ålder, tycka om hvila och et lagnt och stilla lif, de, som fransmännen kalla rentiers, — och de äro talrika — lockade af den-höga räntan på börsvalutorna, användt sina hopsparda penningar till att förskaffa sig aktier eller obligationer. Det är hårdt avt tänka, att vi i våra dagar skola få sa ett yttrande i bibeln ord för ord gå i folibordan: man skall till och med taga af dem som ingenting: egan. Eländet skall bli förfärligt i Frankrike, ty ett oändligt antal af dessa rentierser skola drabbas af kriget utan förhoppning sett återfå sina anspråkslösa tillgångar! Det är lätt att talaj om rikedomar, meo man måste gå i botten med sakerna. Ett exempel:-skall bättre förtyåliga vår mening i detta afseende. Jernnäten i östra, Borra och vestra Frankrike repregeotera ea vis: gumma, som tilll. stor del tillsläppts af ionehafvare af en mått: lig förmögenhet, och hvilka absolut behöfva inkomst af sina aktier eller sina obligationer. Bolagen äro ruinerade för många år, och in-I) gen kan tänka på att få ränta och ännu mindre några dividender. Man ken med allt skälj utsträcka detta exempel till de särskilda värdepapper, på hvilka kriget invetkat. Fattigdomen skall bli så mycket större, som hon ij. skall drabba dem, som förut ej vetat af deal: och, utan att lefva öfverflödigt, åtminstorej njöto det välstånd, som man fianer öfverallt i Frankrike. Landtbruksk.assen har drabbats hårdt, det! är sannt, men om man undantager de upp-! brända städerna, äg jorden dock altid en: god moder, och bondens armod skall bli öfvergående, under det att de små räntetagarnes hotar att bli ständigt. Man hör ofta påstås, att det materielia! välståndet aldrig varit större än under kejsarrikot; det vore riktigare att säga, att man förtjenade mycket penningar och gaf ut ännu mer. Detts välstånd var konstladt, det bar man nogsamt fått ertars, och efter liqvioationen: skola resultaten bli ännu sorgligsre: Det allmänna välståndet bar lika mycket som politiken varit utsatt för äfventyrligheter. I stället att klokt utveckla sig — jag undan-; tagar dock de stora arbetena till allmänt gagn, ! af hvilka den störtade regeringen icke kan! skörda äran, ty deras fortgång var nödvändig under hvilken styrelse som helst — har Frankrikes förmögenbet varit invecklad i! otaliga företag och har betydligt förminskats.! Man kan med eo vemodig nyfikenhet göra sig den frågan: här skall det gå med Paris nanser? En stor delaf den allmänna förmögenheten är således engagerad i desså talrika bolag, och den skall i många år törbli improduktiv och! ofruktbar. Det är sennerligen en pligt att vederlägga dem, som försvara kejsarriket ur ekonomisk synpunkt; dö äro på orätt sl Man skall i Frankrike bli rödsakad att etter krigets slut erkänna den förflutna tidens alla misstag. Det är ett allbekapt faktum, att jordegendomen i Fritkrike spå desetare åren hade anmärkningsvärdt fallit i värde genom de industriella och kommerciella värdepapperens inkräktning, det är-olyckan. De, som läst berättelserna om undersökningen rörande åkerbruket i Frankrike, veta, hvilka bedröfliga deteljer som inherättats af komitberna. Det är, utan att ingå i vidare förklaringar, att hoppas att man skall vända tillbaka från så beklagliga villfarelser, och att jordegendomen skall återtaga den rang, som är densamma anvisad af de enklaste grandsatser i den politiska ekonomien. För öfrigt kan man förutse, att åkerbfoksklassen skall bli den, som snarast reser sig etter denna i historien evstaka kris samt att utan allt tvifvel den talrika befoikning, som fordom öfvergaf landsbygden för att söka ett beqvämare Jif il städerna och högra dagspenning, nu skellj stanna qvar på landet och göra det möjligt) att draga större inkomst aflsandtbruket, som: förblir den bästa och säkraste rikedomen. 1 Då vi göra denna anmärkniog, tänka vi på ) ett faktum, som är konstateradt genom undersökningen om landtbroket och hvilket mycket frambhällits, nemligen bristen på armar för åkerbrukearbetena. Det är omöjligt att misstaga sig på, att Frankrike, huru sikt det än må vara, i många år skall komma att dragas med de olycksaliga följderna af detta krig; man skulle kunna tro, att de tyska statemännen ha påmint sig den vackra maxim, som bjuder, att man 2ldig ekall krossa en fiende till hälften, utzn helt och hållet. Man måste således i detta