U STOCKHOLM den 4 Febr. I landtförsvarsfrågan. . Från en mycket gammal veteran, som ibland svenska krigare skurit vackra 12grar på örans fält, ha vi till införande i bladet mottagit följande uppsats, som visserligen, i hvad der yttras i afseende på beVvärlngens Öltningar, står i strid mot hela den nyare tidens erfarenhet, men som dock innehåller ett och annat tänkvärdt: Då landtförsvarsfrågan dagligen afhandlas uppå folkmöten och i tidningar, samt blir föremål för en samlad riksdags förbandlisgar, tillåta vi oss, med nägon kännedom om hvad som fordras af soldaten, så i fred som i krig, framkasta följande allmäcna reflektioner, och kommer det att glädja oss, om vid den Hlifvande organisationen något afseende dervid fästes. Vårt jordbrak, våra näringar, våra för det utvändiga arbetet så korta somrar, samt våra tillgångar i öfrigt, medgifva ej, det all manlig ungdom emellan 20 och 24 år hålles itre å fyra års ständig garnisonstjenst, för att till soldater utbildas, Vi böra och kunna likväl grunda vårt nationalförsvar på allmän folkbeväpning, stödd uppå. en gammal utbildad stam. Jetta är det enda, hvilket kan bibehålla och bevara vår gamla sjelfständighet, och kan en sådan organisation utan ökade kostnader för landtförsvaret, åstadkommas, om följande beslates, och med allvar och bestämdhet utföres. Hvarjo svensk yngling, hvilken ej af naturhbinder måste derifrån afbålla sig, bör redan i skolan öva sig under skickliga och af staten lönade lärare, i gymnastik och militäröfningar. Vid 18 års ålder bör ynglingen inträda uti den stads, härads eller sockens skjutgille, hvarest han vistas, samt årligen hvarje sommar under 12 är öfva sig 10 söndagseftermiddagar, uppå dei orten inrättade målskjutningsställen, under utsedt befäl uti det han under sin skoltid lärt, samt derjemte hvarje utaf dessa eftermiddagar, skjuta mot skotttafla 10 skarpa skott, med gevär och ammunition, hvilka staten består. Han hinner härigenom snart till någorlunda skjutfärdighet, skjutöfniogarne blifva för honom ett nöje, och kan man antaga, det flartalet vid 30 års ålder äro, och under hela sin lifstid förblifva, säkra och goda skyttar. Då detta ntgör grunden för den manliga befolkningens utbildning, är för nationalförsvaret Högst nödvändigt, att detta. noggrant kontrolleras, och att den ungs man, hvilken under dessa ölningar visar likgiltighet, bör utan all konsideration antecknas till trossgoldat, eller ock sändas följande är till något straffmöte, För en sådan ung man, hvilken kan skjuta väl, marschera ledig linie, sluten flonkmarsch, återstår endast att lära disciplin, att under krig vårda sig sjelf och sina persedlar, samt att lära det lilla hvilket i öfrigt fordras för en goldat. Vi anse derför nuvarande beväringsmöten öfverflödiga, och för den verkliga krigsbildningen mindre ändamålsenliga, då vi för att upptaga denna ungdom och deraf på några få veckor bilda dugliga soldater, ega den indelta armån, detta heorrliga arf från Carl XI, hvilket med största omsorg bör bevaras och utbildas, och förklara vi rent at den för en förrädare mot fäderneslandet, hvilken vill afskaffa eller minska densamma, Men, ehura beundrare vi äro utaf den stora principen för indelta armöna, kunna vi ej underlåta yrka en hel del utaf förändrade tidsförhållande påkallade ändringar. Befälets boställen äro i allmänhet ej numera deras bostäder, utan bortarrenderade uppå indelsiogshafvarens tjenstetid, hvilka korta arrendetider åter bindra brukarne att uti jorden nedlägga det kapital och arbete, ett mera rationelt åkerbrok fordrar. Vi iro derföre, det alla militie-boställen böra efter hand bortarrenderas på 20 å 30 år samt att arrendena ingå till en gemensam kassa, hvarutaf indelta armens befäl aflönas. Ragemente är en ekonomisk indelning eller enhet — bataljonen deremot den militära enheten. Vi tro, det nuvarande regemento eller kår på 1200, 1000, 500 man är ett alltför litet eford:ingaom:åde för befälet, utan att tvenne uta? nuvarande indelta infonteri-regementen böra sammanslås till en ekonomisk enhet, hvilken mycket väl kan förvaltas utaf en restschef med dertill hörande stab; men ot hvarja utaf deess eammanslagna nten böra ega full tillgång uppå befäl itära enheter eller bataljoner, samt arje bataljon tvenne om ej alla heferua erhålla vid kommendering genom sitt moralis synnerligt gagna, tionsunderofficer sa eller tvenne pr kompani, äro fall men derewot att all flit och kostr i vändas uppå utbildning afdugliga korporaler, n hvilka, egande samma vanor och språk som ir soldaten, hafva på dem ett så stort moraliskt !ri inflytande. a Hvad indelta soldatens tjenstetid beträffar, o; så tro vi, att då det för landet är så bögst nyttigt att cga det största möjliga antalet) u exercerade och disciplinerade soldater, så bör !k efterhand den förändring göras: HH att soldaten tjenar 10 är med fall rot eller! d kontant lön, mea deretter qvarstår andra tio ä är endast med halt lön, hvaremot han under i be Mza Isa La BEN BOR Sr ROLAND YORKE v