stipuleradt, att alla fästena omkring Paris skola besättas af de tyska trupperna, att den franska lioiearmen och mobilgardet bli krigsfångar och interneras i Paris, der ordningens upprätthållande besörjes af nationalgardet, att Paris fortfarande förblir inneslutet, men får proviantera sedan vapnen blifvit aflemnade, att en nationalförsamling skall till den 15 Februari inkallas, samtjatt de i fält opererande armåerna behålla sina nuvarande positioner och neutrala zoner uppdragas mellan dem som stå emot hvarandra. Ett telegram från Muänchen vill visserligen veta, att Belfort och Bourbakis arme ej skola vara i vapenhvilan inneslutna, men då i ingen af de officiella depescherna ett så vigtigt undantag omnämnes, torde denna uppgift såväl som den äfven från Minochen utspridda, att Paris skulle erlögga en krigskontribution af 200 millioI francs, höra till dem som fordra bekräftelse. Frågan om Frankrikes blifvande styrelseform naturligtvis ej kunnat vara föremål för något stipulerande med grefve Bismarck. Den tyske förbundskanslern, eller, som han numera börjar kallas, den tyske rikskanslern, har äfven skyndat sig att låta dementera de på senaste tiden allmänt utspridda ryktena om underhandlingar mellan honom och fången på Wilhelmshöhe. Han vill, heter det, ej på minsta sätt blanda sig i Frankrikes inre angelägenheter. Det blir den till Bordeaux inkallade nationalförsamlingen som skall besluta härom såväl som om fredsvilkoren. Ett telegram från Versailles nämner visserligen Tours såsom den ort der den nya constituanten skallsammanträda, men i Favres skrifvelse till sina kolleger i Bordeaux nämnes uttryckligen denna senare stad såsom den dit församlingen bör inkallas. Valen skola, enligt samma depesch, ntskrifvas till den 8:e. Denna termin förefaller väl kort, och på många aflägsnare trakter skall det säkerligen möta stora svårigheter att tilldess medhinna ett val; men de torde dock ej visa sig oöfvervinnerliga, då man, i Fr af den flera gånger sedan September å bane bragta frågan om inkallandet af en constituante, på de flesta ställen väl redan bestämt sig för vissa kandidater. Så berättades nyligen att staden Cherbourg beslutit uppställa prinsen af Joinville som sin kandidat. Om Lothringen och Elsass äfven tillåtas att välja, nämnes ej. Vid Thiers underhandlingar i Versailles i början af November ingick dock Bismarck, som man erinrar sig, derpå. Konventionen i Versailles är helt och hållet ett verk af Paris-regeringen ensam. Hon har afslutit den utan att rådföra sig med sina kolleger i Bordeaux, hvilket hon af lätt förklarliga orsaker ej heller kunnat. Det var derför naturligt, att man med spänd väntan skulle motse det handlingssätt som den dervarande delegationen, och isynnerhet Gambetta, skulle följa med anledning af detta ödesdigra beslut. Det såg också ett ögonblick ut som de delegerade,j innan de erhöllo Favres depesch, tvekat. Ett telegram från Bordeaux i lördags, således innan konventionen blifvit formligt afsluten, berättade att Gambetta och hans kolleger vägrade sitt bifall till kapitulationen och påyrkade krigets fortsättande till det yttersta. Ett af dem samma dag offentliggjordt meddelande uttalar äfven något missnöje öfver att så vigtiga underhandlingar blitvit inledda utan att de blifvit på förhand underrättade derom. Det under natten ingångna telegrammet från Favre synes dock ha ändrat deras tankar, ty det heter nu, att den officiella tidningen för samma afton skulle innehålla Gambettas resignation, och Favres depesch publiceras af dem belt torrt utan några andra kommentarier än ett förnyadt uttryck af det ofvannämnda missnöjet med att dejej blifvit rådfrågade. En medlem af Paris-regeringen väntasfemellertid ofördröjligen till Bordeaux, då det väl är att antaga att full enighet skall återställas mellan de båda delarne af nationalförsvarsregeringen. Kejsar Wilhelm återvänder i morgon till Berlin och lemnar befälet åt de båda prinsarne-marskalkarne. Något intåg i Paris, som 1814, blir således ej af. Det säges att! det är på ett af Favre uttryckligen fram-: stäldt yrkande gom parisarne besparas denna !: ytterligare förödmjukelse. Emellertid besat-: tes i går förmiddag forterna af de tyska l! trupperna. Hvarje armekår har fått på sin lott det eller deaf dessa fästen, utanför hvilka han haft sina positioner under cerneringen. ! Så besattes fästena Ivry och Bicetre på syd-! jstra fronten af schlesarna (6:e kåren), Charenton, i vinkeln mellan Seine och Marne, af örsta baierska kåren, Nogent, Rosny, Noisy 8 och Romainville på östra fronten af sach-r ;arne, samt på den södra Montrouge och Vanves af den andra baierska kåren. Om Mont Valerien och de öfriga fästena ega vil innu inga dylika uppgifter, men det ä wolikt att efter samma förfari ch det stora fästet på jesatta af posnarne (5:e . och gardet m sig delat de Jenisforterna och Aubervillie:s. 8 Den sorgliga underrättelsen om Bourbakis.. örsök till sjelfmord bekräftar sig, tyvärr. Jet betviflas om han skall kunna komma ig. Befälet öfver hans armå har emellertid fvertagits af general Clinchamps. hs a 8 ri Z Statsutskottet har vid kompl etteringG f sitt kansli antagit till sekreterare i riks-tc äldsafdelningen: kommissarien i riksgälds-fö ontoret O. Arehn: til gakratorara 3 inkamet. I.