I, Särskilda ielesrammer till Aftonbladet, London d.26. Times innehåller en I2dande artikel, hvari de at Jules Favre framställda kapitulationsvilkoren betecknas såsom oantagliga. Utan tfvifvel skall, yttrar tidningen, den eifektiva armän i Paris nödgas gifva sig till krigsfånge alldeles som vid Sedan och Metz Hvad Bismarck kommer att fordra af Jules Favre är väl en underkastelse icke blott i Paris, utan i hela Frankrikes och regeringens i Bordeaux namn. Härpå skall Favre vägra att ingå, och tidningen antager, att Bismarck då skall draga fram andra vapen ur sin rustkammare och låta avre förstå, att den landsförvisade kejsarinnan med fångens på Wilhelmshöhe fulla samtycke antagit förbundskanslerens vilkor. Favre och de, som äro af hans åsigt, skola då kommai valet mellan att gifva efter för att rädda republiken eller vägra och derigenom pana väg för en kejserlig restauraion. Versailles den 24 Jan. I slaget vid S:t Quentin deltogo fyra franska divisioner. Mobilgardena vägrade anfalla och kastade ifrån sig sina vapen. Krigsmaterielen i Årras har blifvit förd till Lille. Stor modlöshet råder i norra Frankrike. Bordeaux den 22 Jan. Styrelsen för nationalförsvaret ämnar öppna en ny kredit å 52!2 millioner. General Voigtz Rheetz har arresterat balfva antalet af de franska tidningsskrifvarne i Le Mans. Havre den 23 Jan. på natten. Preussarne ha afbrutit sin framryckning mot Lisieux. Den afsåg att ma-å skera en änmanrsab —t 007 TE zv,vU0 man från Ronen till Göbens armå. London d.26 på natten. På Jules Favres begäran ha Picard, Dorian, Arago samt en representant för garnisonen i Paris, hvilken skall utses af hufvudstadens myndigheter, erhållit passersedlar, för att deltaga i underhandlingarna i Versailles om kapitulation. Favre, som ej velat ensam ikläda sig ansvaret för dessa underhandlingar, önskade kunna rådgöra med sina embetsbröder. Versailles den 25 Jan. Jules Favre återvände den 24 dennes till Paris. I dag har beskjutningen fortsatts. Dover den 235 Jan. Underrättelsen T Jules Favres ankomst hit är orikig. Cherbourg der 25 Jan. Gambetta har anländt hit. London den 25 Jan. Till kontinenten har från engelska banken utgått 58,000 pund sterling. Briässel den 26 Jan. Svarta hafskonferensen kommer troligen att stranda. England fordrar Frankrikes deltagande, hvilket Preussen åter betraktar med den yttersta motvilja. Ttalien är odecideradt. Ryssland ställer sig på Preussens sida. Wien den 26 Jan. En czechisk tidning berättar att ryska krigsministern Miliatin afgått och fått till efterträdare furst Baratinsky. Enligt hit på diplomatisk väg ingångna underrättelser skall tillstånet i Paris vara så förvirradt, att de främmande makternas representanter hos sina regeringar förfrågat sig om de skola underhålla vidare förbindelser med den provisoriska regeringen. London den 25 Jan., kl. 6 e. m. Någon officiel bekräftelse med afseende på underhandlingarne om Paris? kapiulation har ännu icke erhållits. Preussarne ha dragit sig tillbaka till närheten af Le Mans. Wtorhertigens af Mecklenburg arm6 ha dragit sig tillbaka från Alencon. Museet för fossilier i Jardin des Plantes har blifvit förstördt af bomber. Beskjutningen af St. Denis bör jade i lördags afton. Bomberna ha nått kyrkan St. Germain des Prås och Rue Bonaparte. Flere bantåg med tyska sårade, synnerligst landtvärnsmän om 40 å45 års ålder, ha ankommit till Amiens. Bourbaki antages befinna-Sig i Besancon, emedan han i annat fallskulle löpa fara att blifva kringränd, tt specialtelegram till Daily Telegraph af den 24 Jan. meddelar följande af tyskarne uppställda vilkor för Paris? kapitulation: Forterna besättas af tyska trapper; linietrupper och mobilgarden blifva krigsfångar. Sjelfva staden Paris befrias från att mottaga tysk garnison. Nationalgardet förblir oafväpnadt och sörjer för det inre lugnets upprätthållande; Champagne stannar i tyskarnes händer såsom pant för krigskostnadernas ersättande; Elsass och Lothringen afträdas; det öfverlemnas åt Frankrike att sjelf bestämma sin regeringsform. Från Berlin förmäles rörande Trochus senaste utfall: Omkring 30 franska bataljoner angrepo hvardera af den fjerde armkårens 9:de och 10:de divisioner. Den sistnämnda hade de minsta förlusterna, de mesta deremot 59:e, 58:e, 50:e, 47:e, 37:e och 7:e reementena samt ö5:te jigarebataljonen. Iden var fruktansvärd. Ett batteri lossade 540 skott. Femte kårens artilleri afgjorde segern. Från husen i S:t Cloud sköts på preussarne. Från villa CAvray kastades stenar; gerningsmännen(!), 329 nationalgardister